I slutet av oktober 2010 larmades polisen av en kvinna som uppgav att hon hört en man tala på arabiska i mobiltelefon om en bomb på varuhuset Femman i Göteborg. Åklagaren beslutade att tre män skulle gripas, misstänkta för förberedelse av bombattentat, och en fjärde man skulle hämtas till förhör som vittne.
Händelsen väckte stor uppmärksamhet i tv, tidningar och radio men den 9 november 2010 lades förundersökningen ner och inga brottsmisstankar kvarstod. Enligt organisationen Civil Rights Defenders, hade polis och åklagare långt tidigare information tillgänglig som visade att misstankarna inte stämde, utan att ta hänsyn till den.
Civil Rights Defenders: "Oproportionerligt våld"
Enligt organisationen användes ett oproportionerligt våld då maskerade piketpoliser med automatvapen tidigt en lördagsmorgon stormade männens bostäder. I samtliga familjer fanns barn på plats och en av de fyra männen, Nizar Khalayli, skulle endast höras som vittne, men behandlades som misstänkt. Trots att inga misstankar kvarstår, varken mot honom eller övriga berörda, påpekar han att han ändå är registrerad misstänkt i andra länders system.
– Det här är ingen händelse man bara kan lägga bakom sig, den hänger kvar. Jag blev förra året förhindrad från att åka in i Turkiet, de släppte inte in mig, utan tog in mig på förhör, det var inte kul. Familjen fick gå igenom men inte jag, det tog mig till förhör och de frågade mig just konkret om gripandet 2010, berättar han.
Inte välkommen till landet
Efter förhöret fick han och familjen flyga vidare men fick besked att han inte var välkommen i landet. Väl hemma i Sverige igen tog han kontakt med Säpo för att få hjälp. Beskedet blev att även om Säpo meddelat motsvarande myndigheter utomlands om de felaktiga misstankarna kan vissa länder ändå låta bli att avregistrera honom som misstänkt.
– Det är praktiska problem till följd av polisens misstag som jag får lida av för resten av livet, så är det. Det tråkiga är att man känner sig utlämnad, man får ingen hjälp. Man skulle ju önska att Säpo kunde kontakta Turkiska ambassaden och säga att det finns en svensk medborgare som felaktigt fastnat i ert filter, ta bort honom, men de bara rycker på axlarna. Man undrar ju också vilka andra länder som inte vill släppa in mig, säger han.
Tidigare kritik
Göteborgspolisen har redan fått kritik av Justitieombudsmannen, JO, bland annat för bristen på tillgång till advokat för de misstänkta. Nu går organisationen Civil Rights Defenders vidare med ytterligare en anmälan, den här gången till Justitiekanslern. Skadeståndskravet på totalt 1 364 500 kronor för 19 personer, varav elva berörda var barn då polisen slog till mot deras hem.
– Skälet är att det inte, efter det brutala polisingripandet som då skedde, har skett någon form av upprättelse för de här männen och deras familjer. Det är det vi i första hand är ute efter, säger Robert Hårdh, chef på Civil Rights Defenders.
Ett annat syfte är att slå vakt om rättssäkerheten.
– Det är av principiellt stor vikt att polisen i sitt arbete, i synnerhet, när det gäller anklagelser om så grov brottslighet som det rör sig om här, tillämpar de rättssäkerhetsmekanismer och de skyddsregler som finns för att tillvarata misstänktas intressen, säger Robert Hårdh.
Säpo avböjer att kommentera Nizar Khalaylis situation, med hänvisning till att de inte uttalar sig i enskilda fall.
Därför anmäler Civil Rights Defenders händelsen till JK:
Polismyndigheten och åklagarmyndigheten har i flera väsentliga avseenden brustit i utredningen av det misstänka brottet. Organisationen anser bland annat att polis och åklagare har:
Genomfört en olaglig masttömning för att spåra det aktuella telefonsamtalet.
Identifierat fel tidsperiod för när samtalet skulle ha ägt rum, vilket ledde till att fel personer misstänktes. Polisen missade därför även att analysera rätt telefonsamtal.
Identifierat männen som intressanta för utredningen till synes endast på grund av att de har arabiskklingande namn.
Ignorerat ett motstridigt vittnesmål om utseendet på en av de misstänkta männen.
Kopplat in åklagaren för sent i processen.
Förhört männen utan att de hade tillgång till försvarare.
Skälet till att anmälan kommer nästan sju år efter händelsen är enligt organisationen att det har tagit så lång tid att sammanställa materialet.
