Känslosamt möte. Britt Tallhage ledde ett av de stödcentrum som bildades efter branden och träffade där Rozbeh Aslanian, en de unga som var med vid branden. 20 år senare möttes de igen vid ett lunchseminarium. Nu är han ordförande i Brandoffrens anhörigförening. BOA.
Känslosamt möte. Britt Tallhage ledde ett av de stödcentrum som bildades efter branden och träffade där Rozbeh Aslanian, en de unga som var med vid branden. 20 år senare möttes de igen vid ett lunchseminarium. Nu är han ordförande i Brandoffrens anhörigförening. BOA. Bild: Adam Ihse

"Göteborgarna omfamnade händelsen"

Hur påverkade katastrofen vår stad? Det var temat vid ett lunchseminarium om diskoteksbranden.
– Göteborg stad och göteborgarna som individer omfamnade händelsen. Förlusterna och tragedin berörde alla på något sätt. Det finns mycket kunskap och erfarenhet att ta med in i framtiden, säger Rozbeh Aslanian, ordförande i Brandoffrens anhörigförening. BOA.

ANNONS
|

På måndag är det 20 år sedan diskoteksbranden på Backaplan inträffade. Det uppmärksammas på många olika sätt, bland annat vid ett lunchmöte på fredagen.

– Katastrofen gjorde något med oss alla men det är nästan omöjligt att säga vad vi lärt oss, säger Lars Lilled, krissamordnare åren efter branden.

I dag är han pensionerad från jobbet som biträdande förvaltningsdirektör vid social resursförvaltning, men är fortfarande med som stadens representant i olika sammanhang som berör diskoteksbranden.

LÄS MER:Skicka in ditt minnesord till Backabrandens offer

Då för 20 år sedan blev han samordnare för det långsiktiga psykosociala arbetet som var tänkt att pågå någon månad, men som pågick i tre år. Som mest var 120 personer engagerade i arbetet vid de fem stödcentrum som startades på olika platser runt om i staden.

ANNONS

Enigt stöd från politikerna

– Politikerna i alla partier, hela etablissemanget gav Göran Johansson, då ordförande i Göteborgs kommunfullmäktige, ett stort svängrum att använda de resurser som behövdes för att stötta de anhöriga och offren. Det ska de alla ha en stor applåd för. Och Göran var för övrigt själv otroligt engagerad i arbetet, säger Lilled.

– Hos räddningstjänsten ledde lärdomarna från branden till avgörande förändringar. Där har det efteråt skapats ny kompetens och en ny kultur, det har många där vittnat om, fortsätter Lars Lilled.

Efter branden var det stort fokus på riskerna i offentliga lokaler och behovet av trygga, säkra mötesplatser för ungdomar. Ett brett samarbete inleddes mellan räddningstjänsten och framför skolorna. Allt för att förebygga anlagda bränder.

Per-Anders Lindfeldt är i dag insatsledare vid räddningstjänsten. 1998 arbetade han som rökdykare och var en av de åtta brandmän som var först på plats vid branden.

– De vattentäta skott som fanns mellan myndigheter och organisationer upphörde i och med branden och vi jobbade fantastiskt bra tillsammans under några år. Det goda samarbetet har vi tyvärr tappat och borde ta tillbaka. Där finns mycket att tjäna på i framtiden, en viktig lärdom att dra, tycker Lindfeldt.

LÄS MER:Offren hedras 20 år efter Backabranden

Bemötandet är halva behandlingen

Britt Tallhage ledde under två år ett av de stödcentrum som bildades efter branden. Nu är hon chef vid regionens kris- och traumamottagning.

ANNONS

– Bemötandet är halva behandlingen och krishantering tar tid, lång tid. Det är något jag lärt mig genom åren. Erfarenhet och kompetens från den tiden spreds över tusentals personer och går att mobilisera igen.

LÄS MER:Minnen från Backabranden blir museiföremål

Fakta:

Lunchmötet arrangerades av Mistra Urban Futures – ett kunskapscentrum för urban hållbar utveckling, med Chalmers som huvudman.

I panelen ingick en kvartett med olika erfarenheter kring branden :

Rozbeh Aslanian, ordföranden i Brandoffrens anhörigförening. BOA.

Lars Lilled, krissamordnare åren efter branden,

Britt Tallhage, verksamhetschef, flyktingmedicinsk mottagning, Västra Götalandsregionen

Per-Anders Lindfeldt, Räddningstjänsten Storgöteborg.

ANNONS