Det 1 oktober införs viktbaserad taxa för sophämtning i stadsdelarna Centrum och Majorna/Linné. Varje kilo kommer kosta 1,25. Det betyder lägre avgift för den som sorterar ut mera.
– Vi i Göteborg är i alla fall bland de bättre på sortering, lite bättre än både stockholmare och malmöbor. Det är svårt att jämföra med Stockholm, eftersom de tillåts ha avfallskvarnar, säger Per Hogedal, en av fyra projektanställda kundsamordnare som senaste året anställts i Matavfallsgruppen på Kretsloppskontoret.
Gruppens uppdrag är att öka utsorteringen av matavfall, vilket under senaste året lett till en ökning med 18 procent, att jämföra med sju procent tidigare år. Bland hyresgäster i flerbostadshus skulle det kunna öka från 4 400 ton per år till 30 000 ton. Det gäller både de som lägger i sopsugar med rör för matavfall och andra som lägger matavfall i en mollok (nergrävd behållare) där en kranbil sedan hämtar.
Hushållens bruna påsar med matavfall går till anläggningen på Marieholm. Eftersom Göteborg saknar biogasanläggning körs massan vidare till främst Borås, men ibland också till Vänersborg och Jönköping.
Vikttaxan gäller alla: villor, flerbostadshus och verksamheter, typ restauranger. Den stora majoriteten restauranger finns i centrala stadsdelar. Per Hogedal, som varit kock och köksmästare under 25 år, riktar sig främst till restaurangerna.
Han har sett exempel på restauranger som slänger allt från glasflaskor, plåtburkar, matrester wellpapp och plastdunkar i samma sopkärl och debiteras därefter. Han har även tagit itu med kaféer, vars ägare lyckas pressa ner sina osorterade sopor med flaskor och allt på återvinningsstationer, för att slippa kostnader.
– Miljöaspekten är det viktigaste. Trots att taxan för matavfall är kraftigt subventionerad är inte alla intresserade, säger Per Hogedal.
Han räknar ut att en hyfsat stor restaurang med drygt hundratalet platser kan tjäna 55 000 kronor om året. I dag betalar den 127 000 kronor för osorterat avfall. Efter den 1 oktober kostar detta 139 000 kronor.
– Om 40 procent sorteras ut kommer det kosta 84 000 kronor. Det är inte orimligt att sortera ut 50–60 procent av vikten, kanske mer. Matrester, kaffesump, servetter går utmärkt att kompostera till biogas. Alla som varit i ett restaurangkök vet hur tung sopsäcken bredvid disken är, där man skrapar av maten, säger Per.
I Stockholm tillåts hushåll ha kvarnar i diskhon, där matrester och grönsaker mals till en massa som går till rötbassänger vid reningsverk. Hushåll i Göteborg tillåts inte ha avfallskvarnar i diskbänken.
Sahlgrenskas kök sorterar ut matavfall i särskilda kärl, efter att grishinkarna (till grisbönder) togs bort i mitten av 1990-talet. Östra sjukhuset använder kvarnar för sitt matavfall. Det har exempelvis också Ester Mosessons gymnasium, Ericsson, ICA Focus och några av Lisebergs restauranger.
Gröten av matavfall förs då i tankar direkt till Ryas rötkammare, där Gryaab tillverkar biogas till bilar och bussar.
Alla slags matrester
Frukt-, grönsaks- och rotfruktsrester
Kött, puts och rester
Fisk, rens och räkskal
Äggskal, och äggkartong
Te- och kaffesump, även filter
Hushållspapper och servetter
Bröd och kakor
2010 1 januari: Askim
2011 1 januari: Frölunda-Högsbo, Angered, Östra Göteborg
2012 1 januari: Örgryte-Härlanda, Hisingen
2012 1 oktober: Centrum, Majorna/Linné
Sist: Älvsborg, Tynnered, Södra skärgården
2011 sorterades 15 200 ton matavfall ut i Göteborg
2000 ton av det var hemkompost och 400 ton matavfall från restauranger
Varje person genererar i snitt 72 kg matavfall per år
En familj på fyra personer genererar 0,8 kg matavfall per dag
Regeringen vill att hälften av matavfallet ska samlas in 2018
I dag är målet 40 procent
Hela landet ska på sikt debiteras efter vikt
Hälften av landets kommuner tar vara på hushållens sopor till energi
Slurry är flytande slam av matavfall som omvandlas till biogas
1000 bananskal kan bli drivmedel i 10 mil för biogasbil