Framtidens vård redan i Göteborg

Samtidigt som både personal och patienter larmar om läget inom vården är en enorm förändring på väg att ske i det tysta. Många av de som pekar ut riktningen för hur framtidens vård ska se ut befinner sig rakt över gatan från den hårt pressade akutmottagningen på Sahlgrenska.

ANNONS
|

Det är en helt vanlig morgon när du vaknar och känner dig orolig i kroppen. Samtidigt som du vänder dig om i sängen för att stänga av alarmet på mobilen tänker du att du borde kontakta vårdcentralen.

Istället för att ringa och ställa dig i telefonkö loggar du in på en app – och får direkt besked om ett snart inbokat läkarbesök. Under tiden för du över den hälsoinformation som du genom olika tekniska applikationer själv samlat in till vårdcentralen. När du väl träffar läkaren – via ett videosamtal i din mobil – tar det inte mer än tio minuter innan du har en färdig diagnos.

ANNONS

Det här kan låta som science fiction, men beskriver en verklighet som inte är särskilt långt borta. Mycket av tekniken är redan utvecklad och håller just nu på att testas – och flera av de världsledande aktörerna befinner sig mitt i Göteborg.

Life science framtiden

Förra året fick Sahlgrenska Science Park uppdraget från sina ägare (bland annat regionen och Göteborgs stad) att göra en storsatsning på att öka sin konkurrenskraft inom life science – ett brett forskningsområde som kort beskrivet handlar om vår hälsa och hur vi lever våra liv. Sedan dess har antalet medarbetare på kontoret vuxit från fem till att snart bli tretton.

Uppgiften är att agera som en hjälpande och samlande kraft för de 82 bolag och organisationer som finns representerade i deras lokaler.

– Det fanns massa olika initiativ och innovationer inom life science, men ingen samordning, säger VD Charlotta Gummeson och berättar att de flesta företag hos dem kan sorteras in under kategorin små- eller medelstora bolag – varifrån fyra av fem framtida jobb väntas komma ifrån.

– Skulle vi bara ha ett mål är det att de ska kunna anställa fler. Det vi gör är att samla ihop dem och visar att de finns. Vi är det navet och sedan tentaklerna vidare ut i världen. Vi ser den rollen som central för att lyfta relevanta parter i innovationssystemet och öka tillgängligheten för bolagen, säger hon.

ANNONS

Sahlgrenska Science Park är tänkt att vara en enkel och ledig miljö där partnerskap och dialog ska kunna uppstå över en spontan lunch – en styrka med att befinna sig i en förhållandevis liten stad som Göteborg, enligt Anders Persson som är affärsutvecklare inom digital hälsa.

– Det finns extremt mycket villkor för att få träffa vårdbolag. Det är också svårt att hitta tid för det. Men kan man skapa en neutral plattform, vilket vi är, blir det också ofarligt att diskutera partnerskap. Det blir på allas lika villkor, säger han.

När GP träffar duon på Medicinareberget verkar det som att de har lyckats med att få till den informella miljö som de eftersträvar. Var och varannan person som vi stöter på under lunchtimmen jobbar med projekt som för en lekman tangerar fantasins gränser.

Gänget från Cellink som passerar producerar till exempel en 3D-printer som skriver ut mänsklig vävnad. Längre bort ser vi professor Paul Gatenholm vars forskarteam tittar på hur man kan skriva ut nya kroppsdelar.

När vi precis har sagt hej till finans- och industrimannen Carl Bennet hastar en man från läkemedelsföretaget IRL – som utvecklar mediciner för Parkinsons- och demenssjuka – förbi på väg ut. Han har så bråttom att han knappt hinner hälsa.

ANNONS

– De ska listas på Stockholmsbörsen och ta in 115 miljoner kronor i morgon, säger Charlotta Gummeson.

Det verkar vara många spännande personer som håller till här?

– Ja, det är här det händer. Så är det. Nu är det fullt här. Men med det nya bygget kommer det att skapas fler möjligheter. Det gäller att det finns plats för relevanta aktörer.

Hon pekar ut var det framtida, 115 000 kvadratmeter stora, Sahlgrenska Life ska ligga. Kolossen kommer att binda ihop den södra och norra sidan av Sahlgrenskaområdet. Byggstart är planerad till 2019. Tanken är att några år därefter än bättre knyta samman forskning, vård och näringsliv för att skapa innovationer och nya jobb.

Vad har ni för konkurrenter i världen? Silicon Valley?

– Vi ser det inte så mycket som konkurrens. Framgångssagan är just att vara uppkopplad mot Silicon Valley. Vi ser att utvecklingen av bolag är att man inte bara finns på ett ställe – man finns där kompetensen finns. Då kan vi vara ett sådant ställe. Jag tror inte att det kommer vara stora bolag som flyttar in på Sahlgrenska Life – utan de kommer ha en del här för att komma åt kompetensen som finns i Göteborg.

ANNONS

Digitalisering viktig för regionen

Att bättre utnyttja digitaliseringens möjligheter är ett av de tre övergripande mål som Västra Götalandsregionen har för hälso- och sjukvården. I den handlingsplan som gäller för de kommande tre åren fokuseras också på en utbyggnad av primärvården samt en koncentration av specialistvården.

Hårdfaktan som ligger till grund är denna: Under de närmaste 15 åren väntas regionen växa med närmare 300 000 invånare. De största ökningarna kommer att ske bland barn samt personer över 80 år.

– Det är två grupper som relativt sett konsumerar mycket vård. Då gäller det att ha en vård som motsvarar behoven. Där ska vi låta primärvården vara bas. Om man bygger ut primärvården minskar inläggningarna bland äldre. På sikt är målet att dra ner resurserna på sjukhus, säger Ann Söderström som är hälso- och sjukvårdsdirektör.

Ambitionen är också att, med hjälp av ny teknik, erbjuda fler vårdlösningar för patienterna.

– Vi har redan börjat med videobesök på vårdcentraler. Vi tittar också på hur man kan övervaka värden med hjälp av en monitor i hemmet och därigenom sköta patienter på distans. På så vis behöver många patienter med kroniska sjukdomar inte komma in på kontroller, säger hon.

Digitala lösningar kan även komma att användas för administrativa syften – något som i dag är en stor tidstjuv, enligt Ann Söderström.

ANNONS

– Många läkare använder alldeles för mycket tid för att registrera i stället för att bedriva patientnära arbete. Vi måste bli bättre på att använda den kompetens vi har. Det gäller även sjuksköterskor som ska jobba mer med det de är utbildade för.

Längre än de kommande tre åren är det emellertid svårt att göra säkra prognoser. Men Ann Söderström poängterar att utvecklingen av vården är ett arbete utan slutpunkt.

– Man blir egentligen aldrig färdig. Vi gör prognoser för tio år och lägger kortare planer på tre till fem år. Men med digitalisering är det svårt att säga vart vi är om tio år. Om man tittar bakåt har vi ju bara haft smartphones i tio år. Men ett rörligt mål är att de digitala tjänsterna ska vara i nivå med övriga samhället. Precis som att man gör bankärenden eller bokar en resa ska man kunna söka sjukvård.

Ta nästa steg likt Spotify

En av de med mest makt att förändra framtidens vård är Ragnar Lindblad. Hans karriär började på Östra sjukhuset i slutet på 80-talet då han, enligt egen utsago, var en "besvärlig underläkare med förändringsförslag som ingen ville lyssna på". Efter att bland annat ha jobbat som IT-chef på Danderyds sjukhus och som konsult inom e-hälsa är han i dag chef för avdelningen Vårdens digitalisering på regionen.

ANNONS

Han jämför de utmaningar som vården står inför med skivindustrins övergång från vinyl till CD och sedan CD till Spotify. Vården har, enligt honom, klarat av det första digitaliseringssteget. Nästa steg handlar om att, precis som Spotify, använda sig av känd teknik för att skapa en ny affärsmodell.

– Det som är spännande där är att det inte var skivindustrin som uppfann Spotify, säger han.

Han nämner privata mobilläkartjänster såsom Kry och Min Doktor som exempel på sådant som redan händer inom området. I Göteborg finns företaget Visiba Care som ligger bakom tekniken till den virtuella ungdomsmottagning som Närhälsan just nu testar i Skaraborg.

– Det vi behöver göra är att hitta vårdens motsvarighet tillstreamingtekniken. Vi får information från patienter, anhöriga, mätutrustningar, röntgenapparater med mera. Men i dagsläget har vi ingen möjlighet att utnyttja det på ett effektivt sätt. Det är det första stora steget vi tar nu. Jag är ansvarig för framtidens vårdinformationsmiljö för vår informationstäta verksamhet.Det som ligger på mitt bord justnu är upphandlingen av ett nytt IT-system för vården.

Därefter följer den stora utmaningen att även börja arbeta på ett nytt sätt. Men att tro att allt kommer flyta på är att lura sig själv, menar Ragnar Lindblad. Precis som Ann Söderholm nämner han att det inte är det enklaste att sia om framtiden. Redan 2001 satt han med i en nationell delegation om hur IT-samhället skulle komma att se ut 2011. Ett av deras möten genomfördes dagen efter terrorattentaten den elfte september.

ANNONS

– Vi hade målat upp en framtidslinje som om allt bara fortsätter som vanligt. Men vem vet – vi kanske har papper och penna om tio år?

Vad är grunden för era antaganden om framtiden?

– Mycket handlar om att vi lever längre och är friskare. Vi jobbar också kortare del av våra liv. En allmän samhällstrendspaning är formeln 30-30-30. Det innebär att vi förverkligar oss själva, reser och utbildar oss i 30 år. Sen jobbar vi i 30 år. Sen går vi i pension och förverkligare oss igen i ytterligare 30 år.

Under alla dessa perioder i ens liv kommer tekniken att spela en stor roll för att hjälpa oss att sköta vår hälsa. Informationen ska även kunna användas för att bättre avlasta läkare och sjuksköterskor. Emellertid tror inte Ragnar Lindblad att vården kommer att använda tekniken för att strömlinjeforma verksamheten såsom industrin.

– Vi pratar om läkekonst. Där är vi väldigt noga med att ha patientens behov i centrum. Det är viktigt att se individen. När du kommer till vården vill du bli sedd som dig själv.

För att exemplifiera berättar han om hur det är för honom själv – som nästan två meter lång – att hitta kläder som passar. Egentligen finns det bara en lämplig butikskedja för ändamålet. Efter att hans byxor en dag spruckit i grenen var det således dit han gick med en jacka knuten runt midjan.

ANNONS

– Jag har problem sa jag. Ja, jag ser det sa expediten. Han ögnade mig uppifrån och ner och så tog han fram ett par byxor som satt som en smäck. Den känslan drömmer jag om att ha i vården. Någon som ser och identifierar problemet, har stöd bakom sig och kan ge kvalificerade råd och rätt behandling.

Hur långt ifrån det är vi nu tycker du?

– Jag tycker nog att vi har tappat en del. Men vi är på väg tillbaka. Det är det som driver medarbetarna. Vi måste också erbjuda dem en informationsmiljö som följer utvecklingen av digitaliseringen i samhället.

Mer ansvar för patienten

Tillbaka på Medicinareberget är det mer av samma budskap om hur framtidens vård kommer att se ut. Även Charlotta Gummeson och Anders Persson på Sahlgrenska Science Park nämner hur patienten ska hamna ännu tydligare i fokus i framtidens vård – och framförallt äga sin egen information.

– I framtiden kommer man som individ behöva ta större ansvar för sin hälsa. De flesta patienter träffar bara sjukvården en liten, liten del av sin vardag under sitt liv. Kan man göra en liten skillnad vid det besöket får det stor effekt. Men resten av tiden är självvård – och där finns det stor potential med verktyg som håller människor friska. Där finns också stor potential för att öka effektiviteten i vården. Varje år som man kan förhindra att man går in i den stora vårdapparaten är värt väldigt mycket, säger Charlotta Gummeson.

ANNONS

Redan nu finns det som bekant en uppsjö mer eller mindre avancerade hälsoappar. 2014 utsågs också träningsarmbandet till årets julklapp. Den brännande frågan är dock hur man gör för att använda vår egen privata hälsoinformation även när vi söker professionell vård. Det är en fråga som inte bara sysselsätter personerna på Sahlgrenska Science Park – även företag som Ericsson, Google och Apple ser stor potential i att samla in hälsodata.

– Vi ser redan nu flera exempel där man med sensorer kan få en bild av hur man mår i olika avseenden. Kanske finns dessa i framtiden i din nya Volvobil? Utmaningen är att hitta biomarkörer som indikerar att personen är i riskzonen att utveckla en sjukdom. Det gäller att identifiera de saker som blir verktyg för att jobba förebyggande, säger Anders Persson

Han poängterar dock att informationsinsamlandet ska ses som ett verktyg för vårdpersonalen, inte en ersättning av dem.

– Kan man använda dem effektivt blir man duktig på att klara sig själv. Men när man behöver kontakt med sin läkare – för de är fortfarande expertisen vi behöver för att bli friska eller hantera våra sjukdomar – då kan man också göra den tiden mer effektiv, säger han.

ANNONS

Slutligen då – för den som besöker ett vårdrum om tio år kommer det inte att upplevas särskilt annorlunda. Fokus ligger i stället på saker som gör att man inte ens ska hamna där. Enkla åtgärder kan få stor påverkan om de blåses upp i stor skala. Mer och mer ansvar kommer tillfalla den enskilde patienten.

– Jag tror man kan använda ordet verktyg på ett bra sätt. Vi kommer fortfarande behöva vården och den mänskliga handen. Det kommer inte se helt annorlunda ut. Men verktygslådan öppnar sig nu och det dyker upp en massa fler verktyg för att hantera perioderna före, under och efter man söker vård mer effektivt. Det handlar om att få de processerna att fungera så bra som möjligt. Då finns det tid över för att göra det som är viktigt, säger Anders Persson.

Hur långt bort är det här?

– Mycket av det vi pratar om som framtida saker finns redan, utmaningen är att få in det. Vårt fokus är att implementera det. I Sverige är vi duktiga på att ta fram nya uppfinningar, men det blir ingen innovation förrän de faktiskt används. Många gånger när man pratar om digital hälsa är det litegrann som att prata om tomten – ingen har sett honom, men alla pratar om honom. Vi försöker lyfta det och prata om goda exempel.

ANNONS

Kommer problemen som finns i dag med den höga belastningen på akuten och svårigheterna att få tider på vårdcentraler att lösas?

– Det vi ser är att om man kan hjälpa de som är friska att behålla sin hälsa, stötta de som går och funderar, och effektivisera den initiala kontakten så undviker man att väldigt många kommer in på akuten. Det säger sig självt att då blir trycket på vården mindre, säger Anders Persson.

FAKTA: Befolkningstillväxt

Västra Götalands befolkning förväntas växa till drygt 1,9 miljoner invånare år 2030. Det är en ökning med 270 000 invånare jämfört med dagens befolkning och betyder drygt 18 000 fler invånare i genomsnitt för varje år. Störst ökning av befolkningen förväntas i Strömstad, Göteborg och kommunerna runt Göteborg. Fram till 2025 förväntas inga kommuner i Västra Götaland att minska i befolkningsantal, vilket beror på en förväntad stor utrikesinflyttning.

Källa: Västra Götalandsregionen

FAKTA: Sahlgrenska Science Park

Sahlgrenska Science Park är en verksamhet med syfte att stärka life science-industrin i Västsverige och öka dess konkurrenskraft så att tillväxt skapas i form av nya arbetstillfällen.

Sahlgrenska Science Park ägs av Västra Götalandsregionen, Business Region Göteborg, Göteborgs Universitet, Chalmers och Mölndals stad. Syftet är att stärka företagsamheten inom life science i Västsverige.

2021 ska verksamheten utökas. Då kommer ett 115 000-kvadratmeter stort komplex benämnt Sahlgrenska Life stå klart. Två huskroppar på vardera sidan om Per Dubbsgatan ska knytas samman med en passage över vägen. Byggnaden på södra sidan kommer inrymma sjukhusverksamhet och moderna laboratorier. Byggnaden på norra sidan ska husera Sahlgrenska akademin, forskning och privata företag inom life science.

Källa: Sahlgrenska Science Park

FAKTA: Life science

Life science är en tvärvetenskaplig verksamhet som handlar om att förbättra kunskapen om människor liv och hälsa. Bland annat involverar den biomedicin, biologi, matematik, kemi, teknik och medicin.

I Västsverige sysselsätter life science-branschen närmare 10 000 personer. Framförallt små och medelstora företag växer snabbt. I Göteborgsregionen är cirka 33 % av bolagen i branschen verksamma inom medicinteknik, 22 % inom läkemedel och bioteknik medan 45 % anges som övriga inom life science-området, enligt SCB och Business Region Göteborg 2015.

Källa: Sahlgrenska Science Park

ANNONS