Vi blir fetare och fetare. Forskare uppskattar att över hälften av EU-medborgarna kommer att vara överviktiga år 2050. I Sverige ser det än så länge något bättre ut men redan i dag är en av åtta vuxna feta och ett av sex skolbarn är överviktigt.
Stress och ohälsosam mat redan i spädbarnsåldern och som foster förmodas påverka hur vi väljer mat som vuxna är redan känt, men det återstår att bevisa och mekanismerna bakom är ännu okända. Ett nytt forskarprojekt ska nu försöka kartlägga hur yttre och inre faktorer styr våra kostvanor.
– Vi vet inte om vi föds med vissa preferenser eller om vi utvecklar dem senare. Genom att undersöka detta kan vi påverka dem. Den mat vi exponeras för tidigt påverkar men också omgivningen, samhället och trycket från livsstilen kan spela stor roll, säger Suzanne Dickson, professor och den som leder Göteborgs universitets medverkan.
EU-projektet engagerar 16 institutioner i bland annat Storbritannien, USA, Nya Zeeland och Sverige och leds av universitetet i Edinburgh. Det löper över fem år och har en budget på 80-miljoner kronor, varav 13 går till GU.
Ambitionerna är att lära om de mekanismer i hjärnan som styr våra matval. Suzanne Dickson liknar dem vid en outforskad hjärnans "svarta låda". Vilka delar aktiveras i hjärnan när vi väljer mat, hur hjärnan kopplar och hur våra hormoner påverkar är några av de saker som ska studeras.
– När vi är hungriga gör vi andra val än när vi är mätta, men hur ser valen ut i hjärnan? Vi vill visa koderna bakom mekanismerna i hjärnan för att utveckla hur vi hanterar det här i samhället, förklarar Dickson.
Att övervikt och fetma är en av orsakerna till hjärt- och kärlsjukdomar såväl som till diabetes och vissa former av cancer är välbekant och målet med forskningsprojektet är förbättrad folkhälsa.
Förhoppningen är förändrade beteendemönster hos såväl samhälle, livsmedelsindustri som folk i allmänhet, menar Suzanne Dickson.
– Projektet kallas Nudge-it som ju betyder "att knuffa på". Målet är att puffa på människor och att påverka deras matvanor.
