I onsdags kallade länspolismästare Klas Friberg till presskonferens på polishuset i Göteborg för att berätta om den datafil med 180 namn och personnummer – troligtvis vänsteraktivister engagerade för rätten till asyl – som påträffats i polisens datasystem i samband med en stickprovskontroll utförd av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, Sin.
–Vi ser allvarligt på detta och vill därför att en granskning görs under ledning av åklagare, sa länspolismästare Klas Friberg som också uppgav att Sin ställt andra frågor om polisens datasystem som dock ansågs mindre allvarliga och inte polisanmälts.
GP har begärt ut korrespondensen mellan Polismyndigheten och Sin och kan i dag avslöja mer om vad som faktiskt hittades vid stickprovskontrollen. Det rör sig om 25 dokument, varav polisen medger att de kan ha åsidosatt regelverket i 18 av dem:
- Ett dokument från mars 2013 med rubriken Autonoma Halland innehåller fyra namn och personnummer. Uppgiften härrör från en bilkontroll där en i gruppen anmäldes för ringa narkotikabrott, eget bruk, och någon ska ha uppgett att de var vänsteraktivister. Polisen konstaterar: ”det finns inte, och har inte funnits, anledning att behandla personuppgifterna”.
- Ett dokument från 2004, kallat ”Kurdgänget”, innehåller ett okänt antal personuppgifter. Polismyndigheten konstaterar att uppgifterna kommer från en gammal utredning och att dokumentet borde ha raderats för länge sedan. Benämningen ”kan ge uppfattningen att alla i underliggande filer är medlemmar i något som kallas Kurdgänget”, skriver Polisen. ”Gör man den tolkningen så innebär det en kartläggning av personers etniska ursprung, uppgifter som det inte finns eller har funnits någon anledning att ha”.
- Under rubriken ”Kurdkonstellationen” har ett antal personuppgifter registrerats 2011 i ett dokument och polisen skriver att det kan ”ge intryck att alla personer som nämns i dokumentet är av ett visst etniskt ursprung. Det finns enligt vår bedömning ingen anledning att registrera uppgifter av känslig natur varken nu eller tidigare”. För en del personer i dokumentet fanns angett deras roll i brottslighet, men inte för alla, enligt polisen.
- I ett dokument registreras i november 2013 uppgiften att en person konverterat till Islam. Uppgiften kom fram i samband med ett omhändertagande riktat mot en helt annan person och polisen skriver i sitt svar att uppgifterna är ”helt ovidkommande för polismyndighetens verksamhet” och att de inte kan anses vara behandlade för något tillåtet ändamål.
- Ett dokument med känsliga personuppgifter från 2006 har fått namnet "PsyksjukKomet". Det handlar om en kvinnas psykiska status. Polisen utesluter inte att uppgifterna kan ha varit nödvändiga då de en gång skrevs in, men varken nu eller tidigare inom underrättelseverksamheten där dokumentet nu hittades: "Uppgifterna på dokumentet fyller ingen som helst funktion för KUT (Läs: Kriminalunderrättelsetjänsten) och skulle ha varit gallrade för länge sedan.
Patrik Skogh, tillförordnad enhetschef för personuppgiftsenheten vid Säkerhets- och integritetsnämnden, har lett arbetet med stickprovskontroller i tre polismyndigheter efter Dagens Nyheter avslöjade det så kallade Romregistret i Malmö.
–Vi fick i uppdrag att se närmare på Västra Götaland, Östergötland och Norrbotten för att se om det fanns liknande problem där. I december fattar nämnden beslut utifrån det insamlade materialet.
Polisen skriver i sitt svar till Sin att de saknar gallringsrutiner för delar av datasystemet vilket har gjort att många, mycket gamla handlingar finns kvar som skulle raderats för länge sedan.
En av de äldsta handlingarna med personuppgifter som Sin ställer frågor om heter ”DJURRÄTTSAKTIVIST I SKÖVDE2” från 2000. Det skulle ha raderats för länge sedan.
Det register med 180 namn som avslöjades i onsdags ändrades senast 2012 och bär namnet ”Webbadresser G-BAGDAD och aktivister”. G-BAGDAD har använts som intern benämning på en större polisinsats vid gränspolisen i Stockholm då ett större antal irakier 2009 avvisades med flyg. Polismyndigheten har hittills inte avslöjat vilken myndighet som sände dem namn-filen.
.
Fakta: Polisdatalagen
- Polisdatalagen gäller sedan 2012 och förbjuder inte registrering av personuppgifter tillsammans med uppgifter om till exempel ras, etniskt ursprung, politisk eller religiös tillhörighet. Men registreringen måste vara tydligt kopplad till det brottsbekämpande arbetet. Ju känsligare uppgift ju starkare skäl och för att registrera känsliga uppgifter måste detta vara ”absolut nödvändigt” för syftet.
- Det är inte tillåtet att föra register eller göra anteckningar om enskilda enbart på utifrån ras, etniskt ursprung eller annan känslig uppgift som kan hänföras till en viss kategori av människor. Beskrivningarna ska vara objektivt utformade och med respekt för människovärdet.
- Uppgifterna ska också gallras enligt noggrant utformade tidsfrister. Dels för att bereda plats för aktuell och nödvändig information i datasystemen, dels för att känsliga personuppgifter inte ska hanteras i onödan.
