Förra veckan valde två anställda som arbetar med ensamkommande i Göteborgs kommun att säga upp sig. Matilda Brinck-Larsen, chef för ett av kommunens HVB-hem, berättade i GP att hon slutade i protest mot hur kommunen behandlar de unga som får sin ålder uppskriven. Sedan dess har många av hennes kollegor hört av sig till henne.
– Vad bra och modigt att du vågar – jag är också snart där, säger de. Många känner frustration och att något måste hända, säger Matilda Brinck-Larsen.
Pia Björking Petersson, ordförande för akademikerförbundet SSR i Göteborgs stad, känner inte till några fler som sagt upp sig, men säger att de får signaler om att många funderar i de banorna.
– Det finns en stor risk för att fler kommer att säga upp sig och det är knappast vad Göteborg behöver, säger Pia Björking Petersson.
Kunskaper tas inte tillvara
Många socialsekreterare vill jobba med integration och har sökt sig till de här jobben. Men i dag tas deras professionella kunskaper inte tillvara, menar Pia Björking Petersson.
– Socialsekreterare som gör bedömningen att en individ har ett behov av och ska beviljas stöd ser att individutskottet, som är de som beslutar, inte lyssnar alls utan systematiskt ger avslag. Det inte finns något utrymme för individuella bedömningar. Så fort de är 18 ska de till anläggningsboende.
Pia Björking Petersson berättar också att situationen gjort att flera socialsekreterare i kommunen blivit sjukskrivna och inte orkar fortsätta med sina arbetsuppgifter. Hanteringen av ensamkommande går emot deras yrkesetik och strider mot den praxis de är vana att arbeta efter.
– De asylsökande som anses vara över 18 år behandlas annorlunda än andra unga i vårt land. De diskrimineras helt enkelt, säger Pia Björking Petersson.
Strängare regler
Sedan Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) ändrades första juni 2016 har kommunens regler för ensamkommande blivit strängare. Migrationsverket har gått ut hårt med åldersbedömningar. Så snart de unga anses ha fyllt 18 år släpper kommunens socialtjänst sitt ansvar för dem och de tvingas flyttas till något av Migrationsverkets anläggningsboende. Tidigare fanns för dem, precis som det finns för andra under socialtjänstens försorg, en gradvis övergång till eget boende och vuxenansvar upp till 21 år.
Bland andra har rörelsen Vi står inte ut, pekat på godtyckliga och rättsosäkra åldersbedömningar och sedan larmen om att allt fler ensamkommande känner sig så pressade att de överväger självmord har också flera myndigheter reagerat.
Varnat för konsekvenserna
David Nilsson är en av dem som var tidigt ute med att varna för vilka konsekvenserna kunde bli när reglerna skärptes. Fram till förra veckan arbetade han som enhetschef för Torrekulla, ett boende för ensamkommande i Mölndals kommun.
– Som mellanchef hamnar man i ett dilemma. I höstas samlade jag ungdomarna och sa att det kommer att bli en tuff höst. Jag uppmanade dem att göra sina röster hörda och det har många av dem gjort. Som myndighetsutövare vill jag kunna se dem jag utövar makt över i ögonen.
I måndags kom ett tips till redaktionen om att David Nilsson fått sluta som chef, något som han senare bekräftar för GP.
– Efter tolv år som anställd i Mölndals kommun ställdes jag inför tre alternativ: omplacering, driva en arbetsrättslig process eller gå med på att sluta mot en ekonomisk ersättning.
Han valde det senare. Anledningen till att han fått sluta är, enligt David Nilsson, hans kritik mot hur samhället behandlar ensamkommande som skrivs upp i ålder.
– Jag har verkställt de beslut jag ålagts att göra, vilket betyder att ett tiotal pojkar som skrivits upp i ålder tvingats lämna boendet. Samtidigt har jag i ledningsgruppen varit tydlig i min kritik mot hur de behandlats, säger han.
Vill inte kommentera
Hans fackliga företrädare Maka Achalbedachvili på Vision, vill inte närmare gå in på vad som hänt och säger att det är ett avslutat ärende.
David Nilssons närmaste chef Birgitta Korpe på Social- och arbetsmarknadsförvaltningen i Mölndals kommun vill inte uttala sig om en enskild medarbetare, men säger att det grundar sig på en överenskommelse mellan parterna och att man följt arbetsrättsliga regler. Hon förnekar att det handlar om någon enskild fråga.
