I februari 2016 kom Skolverket med riktlinjer för barngruppers storlek och strax efter det fick kommunens stadsledningskontor i uppdrag att kartlägga hur det ser ut i Göteborg. Resultatet, som GP tidigare berättat om, är nedslående. Dagens grupper är alltför stora och räknar man dessutom in den befolkningsökning som väntas skulle 800 nya förskoleavdelningar krävas fram till 2025.
Därför tittar kommunen nu på andra sätt att minska barngrupperna och på gårdagens kommunstyrelsemöte beslutade politikerna att fler förskolor ska uppmuntras att jobba enligt det som kallas Kungsbackamodellen – som i korthet går ut på att man tillför mer personal och delar upp befintliga förskolor i fler grupper, så att antalet barn per grupp hålls nere.
– Om vi skulle göra som vi brukar göra och bara bygga nya förskolor skulle det kosta 3 miljarder kronor och ta ungefär 14 år, säger Karin Pleijel, kommunalråd (MP) med ansvar för skolfrågor.
Kungsbackamodellen är ett billigare och snabbare alternativ.
– Vi kan hämta inspiration från den, men den fick rätt mycket kritik i början för att man i princip satte upp ett draperi eller en skärmvägg – och så hade man plötsligt två lokaler, säger Helene Odenjung, kommunalråd (L).
– Om det är en bra lösning? Nej, men det är kanske den bästa vi har med tanke på den skuld som byggts upp, säger David Lega, kommunalråd (KD).
Karin Pleijel säger att många förskolor i staden redan nu ligger på och vill börja jobba enligt den här modellen, som ger "ett sätt att utnyttja lokalerna bättre, bland annat genom att man ser utemiljön som en pedagogisk miljö".
Du ser inga baksidor?
– Det är alltid viktigt att tänka på vad det finns för risker och alla våra lokaler är inte lämpliga för det här. Men det känns som en lovande modell att titta på.
För att kunna anställa mer personal krävs givetvis mer resurser. I sitt förslag till budget för 2018 skjuter de rödgröna till 50 miljoner kronor – men de lanserar det som en satsning på 150 miljoner kronor, eftersom de också ansökt om ett statsbidrag på 98 miljoner kronor.
För att nå en gruppstorlek som lever upp till Skolverkets riktlinjer med hjälp av Kungsbackamodellen skulle det dubbla – 300 miljoner kronor – krävas, enligt stadsledningskontorets beräkningar.
– Man kunde önska att vi kunde göra allt nu, men det är ett rejält kliv i rätt riktning, säger Karin Pleijel.
Vad talar för att ni får de statliga pengarna?
– Att vi har skrivit en bra ansökan. Men det är klart, om andra kommuner också gjort det blir det konkurrens. I juni får vi besked.
Av stadsledningskontorets utredning framgår att Göteborg ligger långt över Skolverkets riktlinjer. För mindre barn är rekommendationen till exempel sex till tolv barn per grupp – och där ligger flera stadsdelar över femton.
– Det är för dåligt. Göteborg har haft för stora barngrupper sedan man bestämde sig att beta av den kö som fanns och man gjorde det genom att knö in fler barn istället för att bygga, säger Helene Odenjung.
Men både hon och de rödgröna politikerna lägger också en stor del av skulden på staten, som i flera omgångar höjt kraven utan att skjuta till mer pengar.
– Nu har vi pekat ut en riktning och gjort tydliga satsningar, både ifjol och i år – och det kommer att fortsätta, säger Daniel Bernmar, kommunalråd (V).
Fakta: Barngrupperna
I februari 2016 kom Skoverket med nya riktlinjer om gruppstorlek i förskolan.
För barn mellan ett och tre år är riktmärket 6 till 12 barn.
För barn mellan fyra och fem år är riktmärket 9 till 15 barn.
Riktlinjerna bygger på forskning om hur många kontakter barn i olika åldrar klarar av att ha.
I Göteborg varierar grupperna för större barn mellan 18 och 23, i de olika stadsdelarna.
För yngre barn varierar grupperna från 14 till 16 barn.
