För Liseberg gäller andra ideologier

Det skulle kunna ha blivit en djupt ideologisk debatt, om hur många och vilka bolag kommunen borde driva.  Men när det handlar om Liseberg gäller inte de vanliga principerna.

ANNONS
|

Moderatpolitikern Christer Holmgrens inlägg sammanfattar debatten bäst. Efter att ha inlett med att säga att han inte har lust att diskutera hur många bolag kommunen borde ha säger han att kommunen inte ska driva hotell. Eller restauranger. Men att kommunala Liseberg ändå driver restauranger – och att han nu argumenterar för att nöjesparken ska bygga ett hotell, det är "en annan sak". – Liseberg driver restauranger inom området. Inte ute på staden. Och hotellet är ju inget vanligt hotell. Ja, ungefär så lät det från höger till vänster när frågan om Lisebergs jubileumssatsning – ett äventyrsbad och hotell värt 2 miljarder kronor – debatterades i kommunfullmäktige på torsdagen. Den moderate gruppledaren Jonas Ransgård deltog inte alls, men tre av hans partikamrater talade alla varmt för projektet. Marie-Louise Hänel Sandström gick till och med så långt att hon hyllade Liseberg som arbetsgivare. Så brukar det inte riktigt låta när M-politiker talar om kommunala verksamheter som i deras ögon lika gärna kunde drivas i privat regi. Varför Göteborg har så många kommunala bolag och om alla är nödvändiga eller ens lämpliga var en av de tunga frågorna för den kommission som granskade kommunen efter det som kallats muthärvan. Ett mycket konkret exempel som kom upp var just Lisebergs hotell på Heden. Här finns en stor privat marknad – så varför ska kommunen ha ett hotell, frågade sig den oberoende granskningskommissionen. Då instämde allianspolitikerna i kritiken. Det var inte alls lämpligt. Men nu är det alltså en annan sak. När frågan väl skulle avgöras begärde David Lega votering så att alla skulle se det svart på vitt: 78-3. Tre ensamma kristdemokrater röstade mot projektet. Men innan vi kommit så långt slogs David Lega ensam för principen att staden inte ska konkurrera med privata företag. Att kommunen inte ska göra sådant som det privata näringslivet kan göra. Varför andra borgerliga politiker inte delade den synen? Helene Odenjung motiverade liberalernas hållning med att andra hotell och restauranger inte opponerade sig mot Lisebergs planer. Tidigare moderaten Martin Wannholt förklarade att kommunen ska värna sina monopolföretag, som elbolaget och Liseberg. De kan vara bra att ha när andra kommunala bolag går skakigt. Andra argumenterade för att det här inte skulle bli ett hotell för till exempel konferensgäster. Eller kanske inte, i alla fall. Sedan är det ju det här med att Liseberg är något annat. Det är ju – Liseberg. En institution ingen göteborgare vid sina sinnens fulla bruk förväntas ifrågasätta. Satsningen – som vi berättat om i GP tidigare – omfattar ett äventyrsbad och temahotell som anknyter till Ostindiska kompaniet. Tanken är att det ska stå klart till stadens 400-årsjubileum 2021. Man kan förstås fundera på om ett vattenland är det som ska få turister Europa över, som står i begrepp att åka till Florida och Disneyland, att i stället välja Göteborg men det är så Lisebergs ledning motiverar att satsningen är nödvändig. David Lega ifrågasatte för övrigt det också. Andra nöjde sig med att konstatera att en kraftig utbyggnad är en överlevnadsfråga om Liseberg inte ska förfalla till en regional nöjespark. Samt att det är en rolig satsning. Kanske fanns, i det sistnämnda, det underförstådda budskapet att man ju alltid kan spara principerna till tristare frågor.

ANNONS

** Frågan om en skola ska vara med i försöksverksamheten med betyg från årskurs 4 eller ej äger varje enskild skola. Ändå vållade den mötets längsta debatt. Till skillnad från kommunstyrelsen avslog fullmäktige förslaget att staden ska ställa sig positiva till försöket. Hur utgången än blivit hade beslutet ändå varit den enskilda skolans.

ANNONS