Hur hänger det här ihop?
– Två saker är viktiga för att de ska kunna häcka; en så trasig miljö som möjligt och ogräsytor där de kan hitta föda. Deras ursprungsmiljö i södra Europas klippiga berg är en direkt koppling till de 160 städer och 850 mindre orter som bara i Tyskland blev helt sönderbombade. Men för Svart Rödstjärt blev detta helt perfekta boplatser. Några år efter kriget ökade den också drastiskt i Sverige.
Hur gick du tillväga?
– Jag gick igenom ett par hundra artiklar, alla som jag hittade. Via nätet tog jag fram bilder på de bombade städerna och klassade trasigheten och mätte ogräsarealen mellan de bombade husen. Jag började jobbet i höstas och satt med det hela vintern och blev helt uppslukad. Det var så fantasieggande, att också försöka förstå kriget, att så många städer blev helt lagda i ruiner...
Varför gjorde du den här studien?
– Fågeln har fascinerat mig i över 30 år och så hittade jag plötsligt några små notiser i tyska tidskrifter från den tiden om att den ökat i bombade städer. De väckte mitt intresse för att forska i saken.
Varför har du fastnat för just Svart rödstjärt?
– När jag började på järnvägen 1977 upptäckte jag den Svarta rödstjärten. Då fanns den på bangården och spåren nedanför Ramberget på Hisingen. Men kunskapen om fågeln var väldigt dålig, den var förbisedd. Jag började följa och studera den och genom åren har det blivit ett antal studier och artiklar om Svart rödstjärt.
Vad ska du göra nu?
– Ha semester i fyra veckor och vara ute och titta på fåglar en hel del.
Fotnot: Reino Anderssons forskningsartikel är publicerad i den ansedda tidskriften Ornis Svecica.
