Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/2

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Europas storstäder sätter press på EU

Efter två dagars konferens i Göteborg kunde medlemsstäderna enas. "Stärk de sociala rättigheterna", är det gemensamma budskap som organisationen Eurocities vill skicka med till EU-toppmötet i Göteborg i november.

– De sociala aspekterna måste vara med för att vi ska kunna bygga ett hållbart Europa. Unionen kan inte bara handla om konkurrens och tillväxt, säger Anna Johansson (S), riksdagsledamot och nationell representant på den konferens på Eriksberg som samlade politiker och tjänstemän från 41 städer i EU.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se


Den 14 november kommer statsminister Stefan Löfven tillsammans med Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker att stå värd för ett EU-toppmöte i Göteborg. Fokus för mötet kommer att ligga på rättvisa jobb och tillväxt. 


Anledningen till att nätverket valde att förlägga en av årets två konferenser just i Göteborg är för att lyfta de sociala frågorna inför EU-toppmötet.

Enligt nätverket bor två tredjedelar av EU-ländernas medborgare i städer och för att stärka de sociala rättigheterna måste EU i större grad involvera just städerna i beslutsfattandet.

Dessutom vill Eurocities kanalisera resurser från de europeiska struktur- och investeringsfonderna direkt till den lokala nivån.


– I vissa medlemsländer finns det problem med nationella regeringar som inte har de sociala frågorna på agendan och då får man svårt att bedriva projekt på lokal nivå. I Sverige finns det redan en nationell agenda för jämlikhet och därför är inte behovet av att resurserna riktas direkt till städerna lika stort här, säger Anna Johansson.

Städerna vill hjälpas åt i flyktingfrågan 

På konferensen deltog förutom representanter för Europeiska kommissionen även Andreas Schönström (S), vice ordförande för Eurocities Social Affairs Forum och vice borgmästare i Malmö.

Han säger att det ofta finns en diskrepans mellan den politik som bedrivs på det nationella planet och den politik som städerna vill stå för. 


– Flyktingkrisen är ett bra exempel där alla medlemsländerna gav löften om att de skulle ta sitt solidariska ansvar, men i verkligheten var det bara ett fåtal länder som levde upp till detta. Samtidigt vet vi att det finns städer som skulle vilja ta emot flyktingar, men som inte får på grund av sina regeringar, säger han.


Enligt Anders Schönström ger flera exempel på städer som vill ta ett större ansvar i EU:s gemensamma flyktingmottagande och därmed underlätta för städer i bland annat Sverige. 


– Jag har kontakt med Gdansk i Polen som säger att de vill hjälpa exempelvis Malmö genom att ta emot fler flyktingar, men som inte får för sin regering. Ett annat exempel är Barcelona som vill ta ett större ansvar, men där den spanska regeringen driver en restriktivare linje. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.