Från 50-talets samarbetssanda till 70-talets ockupationer och 2000-talets trängselskatter.
GP:s Udo Sponberg har gått igenom arkiven och valt tio politiska tidsbilder.
Femtiotalets Göteborgsanda
GP:s chefsredaktör, folkpartisten Harry Hjörne och socialdemokraten Torsten Henrikson personifierade Göteborgsandan under 1950-talet.
Ullevi, då Nya Ullevi, är ett resultat av det politiska samförståndet. En enig stadsfullmäktige (i dag kommunfullmäktige) beslutade den 17 november 1955 om en idrottsarena och 29 maj 1958 stod Nya Ullevi klart.
Den 65-årige Harry Hjörne tog av sig kavajen, kavlade upp skjortärmarna och sprang det första 400-metersloppet på arenan.
Premiärmatchen i fotboll stod mellan landslaget och Göteborgs stadslag, 2 – 2.
Stora offentliga projekt
Socialdemokraten Torsten Henrikson (1906 – 1983) var stadssekreterare, motsvarande dagens kommunalråd, och en inflytelserik politiker i Göteborg under 1950- och 1960-talet.
Han drev bland annat på om Valhallabadet, färdigt 1956, Älvsborgsbron, 1966 och Tingstadstunneln 1968.
Scandinavium blev till
Socialdemokraterna med Torsten Henrikson i spetsen lovade vid valrörelsen 1962 att om S vann valet skulle man se till att Göteborg fick en inomhusarena.
Partiet segrade och uppfyllde löftet men när det visade sig att byggnaden skulle kosta runt 23 miljoner kronor (drygt 156 miljoner i dag) utbröt en politisk debatt.
Scandinavium stod klart i maj 1971 vid Göteborgs 350-årsfirande och var den största täckta arenan i norra Europa med plats för cirka 14 000 åskådare.
Arkitekten Poul Hultberg ritade arenan efter ett över tjugo år gammalt förslag. Totalkostnaden blev 31 miljoner kronor (209 miljoner i dag).
Miljonprogram och visioner
I slutet av 1960- och början av 1970-talet expanderade Göteborg med det så kallade miljonprogrammet.
1965 tog byggherrarna det första spadtaget för bostäder i Hjällbo.
Torsten Henrikson (S) var en av dem som hade stora visioner om ett nytt Göteborg. 1967 köpte kommunen mark i Angered och Bergum.
Det fanns planer på en förort med över 100 000 invånare med eget centrum och industriområden.
Angereds Centrum stod klart 1978 men planerna hade krympt och förorterna blev sovstäder och bihang till resten av Göteborg.
Striden om Haga
De gamla landshövdingehusen i Annedal och Vegastan revs och blev ersatta med tidstypiska hus 1960- och 1970-talet.
Samma drabbade det mesta av den gamla bebyggelsen i Landala, Olskroken, Gårda och Masthugget.
Haga stod på tur.
Det av kommunen delvis ägda bolaget Göta Lejon köpte för att riva. 1968 fastställde stadsfullmäktige ett saneringsprogram för Haga.
1970 tillkom en aktionsgrupp, Hagagruppen, som var mot en rivning.
Opinionen vände och med klar majoritet beslöt kommunfullmäktige i december 1984 att cirka 60 hus i Haga fick stå kvar.
Dåvarande KPML(r) med Frank Baude i fullmäktige krävde fortfarande totalsanering: "Bevarandenostalgin har övertagit det här programmet".
En musikteater blev opera
1 juli 1994 var Göteborgsoperan vid Göta älv klar.
Men dessförinnan hade frågan om en musikteater och dess placering ältats genom årtiondena.
1967 beslutade kommunfullmäktige att placera en musikteater i Trädgårdsföreningens norra del. Men politiska motsättningar stoppade projektet.
985 var fullmäktige enigt om att den skulle stå på Gamla Ullevis plats. Skaraborgs landsting ville inte vara med och då hoppade de övriga västsvenska landstingen av finansieringen.
På initiativ och under ledning av kommunalrådet Göran Johansson (S) förhandlade, och kom de åtta förortskommunerna överens, med Göteborg om en ny musikteater vid Lilla Bommen.
1989 fattade kommunfullmäktige ett enhälligt beslut om denna placering. Med statliga pengar som grund startade projektet och efter att musikteatern bytt namn till opera var allt klart till en kostnad av 558 miljoner kronor. Man höll budgeten och lämnade till och med ett överskott på 35 miljoner kronor.
Älvstranden tog ett nytt varv
Området längs Göta Älvs norra strand i Göteborg genomgick en förvandling efter att varvsnäringen lade ner under slutet av 1970-talet.
1985 bildade bolaget Celsius AB, som stod för avvecklingen av båtbyggeriet, dotterbolaget Eriksbergs Förvaltnings AB.
Eriksberg, Götaverken och Arendal fick nya företag, Hotell 11 startade i Eriksbergs gamla maskinhall, färjelinjen Älvsnabben började trafikera Norra Älvstranden.
1996 köpte Göteborgs stad Eriksbergs Förvaltnings AB och det kommunala Norra Älvstranden Utveckling AB exploaterade området mellan Götaälvbron i öster och Älvsborgsbron i väster.
S-mannen och dåvarande kommunalrådet Göran Johansson satt i bolagets styrelse fram till 22/4 2009.
Decentraliserad kommun 1990
Göteborg införde 21 stadsdelsnämnder 1990 efter ett beslut i kommunfullmäktige 1987.
Socialdemokraterna, folkpartiet och centern drev på stadsdelsreformen medan Moderaterna yrkade på en rådgivande folkomröstning.
Men det rådde enighet om att Göteborgs tillväxt krävde en kommunal omorganisation. Redan 1980 hade Riksdagen gett kommunerna möjlighet att decentralisera sina beslut. Göteborg fick kommundelsnämnder på försök.
Efter 1990 kom förskolor, skolor, äldrevård, hemtjänst, missbruksvård, fritid och en del kultur under stadsdelsnämndernas förvaltning.
Nu har vinden vänt. I januari 2010 beslutade kommunfullmäktige att stadsdelsnämnderna skall bli tio.
När gammalt är nytt
Det kommunala Higab-gruppen fick i juni 2005 i uppdrag av kommunfullmäktige att uppföra en ny fotbollsarena i Göteborg.
Gamla Ullevi skulle bort och i januari 2007 började rivningarna.
5 april 2009 kunde Örgryte och Gais kunde spela den första matchen på nya Gamla Ullevi.
Många hade haft åsikter om vad anläggningen skulle heta och ett starkt förslag var Gunnar Gren-stadion.
Men den kommunalt utsedde namnutredaren, språkprofessorn Sture Allén, tyckte att Gamla Ullevi skulle heta Gamla Ullevi, ett förslag som Göteborgs kommunstyrelse klubbade den 15 oktober 2008.
Trängselskatt och framtiden
Kommunfullmäktige sa i stor enighet ja till trängeselskatt i Göteborg den 28 januari 2010.
Men för att komma dit fick Socialdemokraterna tänka om. Det började med att Göran Johansson (S) hade ett informellt möte med statssekreteraren Leif Zetterberg (C ) i maj 2009 då de kopplade ihop frågan om trängselskatten med en framtida infrastruktursatsning i Göteborg.
Dessförinnan hade S velat folkomrösta om avgifterna. Men den nya S-ledaren i Göteborg Anneli Hulthén förklarade nu att det var nya tider. Trängselskatterna hade blivit en del av ett framtida trafikpaket.
Kvar att kräva folkomröstning var bara Sverigedemokraternas Mikael Jansson. Men i beslutets spår fick Göteborg ett nytt lokalt parti: Vägvalet som i princip bara har nej till trängselskatter på programmet.
Riksdagen sa ja i maj 2010.
Trängselskattesystemet startar 2013 och skall ge 14 miljarder i intäkter på 25 år.
