I slutet av 1800-talet började svenskarna använda en ljusstake med fyra levande ljus som tändes ett för varje söndag under adventstiden fram till jul. Seden kom från Tyskland och fick stor spridning i Sverige under 1920- och 1930-talet.
Konstruktören bakom den första elektriska varianten av den sjuarmade ljusstaken var Oscar Andersson från Landala i Göteborg, lagarbetare vid Philips på Kyrkogatan. Han var 25 år gammal med en utbildning i teknik bakom sig.
Trasig julgransbelysning
Vid den tiden hade Philips nyligen lanserat sina första elektriska julgransbelysningar. Haken var att lamporna var på 120 volt, som då var det vanligaste inom Göteborgs olika stadsdelar, medan områdena utanför stan hade 220 volt. Resultatet blev att många julgransbelysningar returnerades av kunderna, vissa ljus och ljushållare var trasiga medan andra var hela.
I samband med julen 1934 fick Oscar Andersson idén att fästa ljushållarna på en traditionell sjuarmad ljusstake som han köpte på Grand Bazar, inte långt från arbetsplatsen. Han borrade hål i staken och skruvade fast elljushållarna och så var elljusstaken född.
Blev utskrattad
Men det dröjde ett tag innan den vann svenskarnas hjärta. Försäljningschefen var dock imponerad och tog med sig staken till Stockholm där han först fick kalla handen och blev utskrattad. Men chefen insisterade och fick till slut tillstånd att industritillverka den. 1939 lanserades den nya julprydnaden i Philips katalog där den marknadsfördes som mindre brandfarlig än stakarna med levande ljus.
Lanseringen hamnade dock i skuggan av andra världskriget och först efter krigsslutet kom försäljningen igång på allvar.
Oscar Andersson tog aldrig patent på sin uppfinning men hann precis ta emot ett Nordiska muséets diplom innan han avled 87 år gammal 1996. På Nordiska museet är för övrigt hans allra första ljusstake utställd.
Runt en miljon el-ljusstakar tillverkas i Sverige varje år och exporteras bland annat till länder som Tyskland, England, Holland, Kanada och USA.
