Egnahem i nationalromantisk stil

ANNONS
|

Slutet av 1860-talet var extremt besvärliga år i Sverige. Svår missväxt följde på en snabb befolkningsökning vilket ledde till massutvandring framförallt till Amerika.

Totalt skulle över en miljon svenskar lämna landet fram till första världskriget, de flesta iarbetsför ålder, och med drygt fem miljoner invånare innebar det en enorm avtappning.

För skötsamma arbetare

Av oro för att landet skulle utarmas genom utvandringen bildades Nationalföreningen mot emigrationen 1907 som bland annat föreslog 13 regionala egnahemsbolag för att ge den som funderade på att emigrera ett lockande alternativ. Tanken var att mindre bemedlade, men skötsamma, arbetare skulle kunna ta ett huslån med staten som garant.

ANNONS

1910 avsatte Göteborgs stad åtta områden och förband sig att förse dem med gator samt ledningar för gas, vatten och avlopp. Det först planerade och bebyggda var ett område på de tallbevuxna bergs­höjderna söder om Landala.

Första sju husen

Egnahemsvägen 30 byggdes 1914 som ett av de sju första husen i Landala Egnahem.

Det är ritat av David Svensson utifrån ett typhus framtaget för området av arkitekten, Carl Westman, som tidigare hade ritat arbetarbostäder i Åtvidaberg och Bjärka-Säby men också Röhsska museet i Göteborg.

Stilen är nationalromantik i ett sorts historiskt allmogeideal med rötterna i samma gryta som de fyrtio år äldre tjänstemannavillorna längs Föreningsgatan fast enklare och mer grovhyvlat. Typiskt är träpanelen, den mörkbruna färgen och de småspröjsade fönstren.

Valfrihet ingick inte

Området var planerat in i minsta detalj av stadsingenjören Albert Lilienberg som inte bara bestämde var vägarna skulle dras utan också placeringen av vart och ett av de 63 husen.

Lilienberg hade inget till övers för initiativ från folk som varken begrep eller kunde anförtros något ansvar, det vill säga egnahemsbyggarna själva, och det klagades en hel del över att man varken fick välja färg på huset eller utformning på sitt staket.

ANNONS

Att bygga hus i Landala Egnahem var som att köpa en T-Ford. Valfrihet ingick inte. Tack vare fyra olika hustyper och att gator och bebyggelse mjukt anpassats till den bergiga terrängen är intrycket ändå varierat enhetligt snarare än enformigt.

Hade inte råd

Samma ambition som man kan se i Landala Egnahem låg också bakom Hemutställningen 1917: nu skulle man visa inredning av god kvalitet för de svenska arbetarhemmen.

Utställningen blev en succé, dock inte bland den arbetande massan. De få spillror som trots allt letade sig till Liljevalchs Konsthall begrep sig varken på Carl Malmstens enkla möbler eller Kåges arbetarservis.

Och precis som den vackra vardagsvaran blev alldeles för dyr för en vanlig arbetare visade sig det nybyggda egnahemsområdet ligga utanför dennes ekonomiska möjligheter. De sist byggda radhusen kom att kallas professorslängan och ingenjörslängan och inte utan anledning.

Professorer och arkitekter

Landala Egnahem är Sveriges första stora enhetligt formade villaområde, och stadsingenjör Lilienberg hade varit stolt över hur välbevarat området är. Inte bara till arkitekturen. Fortfarande bor professorer och ingenjörer i området.

Det är heller ingen slump att andelen arkitekter ligger skyhögt över riksgenom­snittet.

Och i den mån någon skulle göra en förändring handlar det snarare om att återställa tidigare ägares oförstånd till Lilienbergs och Westmans 1914.

ANNONS

• Kungsladugårds Egnahem i tjugotalsklassicistisk stil.

• Kålltorps Egnahem byggt 1924–26 var från början lika enhetligt som Landala Egnahem men utan Lilienbergs och efterföljandes kontroll har området förvandlats till oigenkännlighet.

Journalist och kulturskribent.

Under hösten skriver han om tio tidstypiska hus i Göteborg,

Själv bor han i Vasastan i ett hus byggt 1811 men vill inte nödvändigtvis framhålla detta som arkitekturens märkesår.

ANNONS