Det finns en läkare som ständigt har jour, som kan varenda diagnos, som alltid uppfyller vårdavtalet och som inte låter dig sitta och bläddra i gamla tidningar i två timmar: Dr Google.
Jag kände mig lite trött och skrev "trötthet" i sökfältet. Det skulle jag aldrig gjort. Jag förvandlades snabbt till en cyberhypokondriker.
På Netdoktor.se fick jag veta att det kunde vara diabetes, borrelia, hiv, livsleda och något som kallades Chrons sjukdom samt en massa andra otrevligheter. Det enda jag kunde bortse från var graviditet.
Förr i tiden var husläkaren källan till medicinsk kunskap och vars råd man följde utan diskussion. Nu kan alla med en dator leka doktor och med några få klick bli helt övertygade om att huvudvärken är en hjärntumör och tröttheten är lymfcancer. Läkarna måste ägna allt mer tid åt att tala om för patienterna vad de inte har.
Sökmotorn Google har funnits i tio år. Där lär finnas tre miljarder medicinska artiklar. Just medicinska sökningar är en av de vanligaste användningsområdena på webben. Åtta miljoner letar hälsoinformation på nätet varje dag.
Felaktig självdiagnos och överdriva patientförväntningar kan bli ett gissel för läkare. De välinformerade 40-talisterna har nu kommit upp i åren och ställer krav.
Läkarstudenter lär sig klara besvärliga och arga patienter, men inte felinformerade. En läkare är ansvarig för diagnoser även efter press från Google-patienter.
De flesta diagnoser sker hemma utan att konsultera en läkare. Frågan är hur många av dem som först konsulterat Dr Google. Det kan ju vara så att värken i bröstet inte är muskelsträckning utan i själva verket en hjärtattack.
Maria Dalemar ordförande i Distriktsläkarföreningen tycker att det är bra att patienterna är välinformerade. Men all information på nätet är inte seriös. Där är problemet. Många blir uppskrämda av alla möjliga följdsjukdomar de hittat. Datorer kan inte komplexiteten vid flera olika sjukdomar och kan heller inte bedöma den enskilde patienten. Doktorns uppgift är att sätta in åkomman i ett sammanhang.
Läkaren går inte att ersätta med datorn. Det kommer inte ut en hand ur skärmen med en spatel och ber dig gapa.
Läkare använder själva nätet för att hålla sig uppdaterade. Det är orealistiskt att en läkare ska vara en vandrande encyklopedi. Uppskattningsvis måste en läkare ha två miljoner fakta i sitt minne för att ställa diagnoser.
Många patienter använder internet även efter läkarbesöket. Det har visat sig att många har svårt att komma ihåg vad doktorn sagt. De flesta kommer bara ihåg hälften.
Därför kan det vara bra om läkaren ger tips var man kan söka mer information på internet. I framtiden blir hälsovård mycket mer samarbete mellan doktor och patient. Läkaren blir en kunskapsnavigator.
Jo, uppgifterna i denna krönika är hämtade från nätet så de bör tas med en nypa salt.
