Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

1/2

Domen efter attacken mot synagogan

Tre utländska medborgare har stått åtalade för den uppmärksammade brandattacken mot judiska församlingens lokaler i centrala Göteborg.
Nu döms de unga männen till fängelse efter att Göteborgs tingsrätt anser att de gjort sig skyldiga till grovt olaga hot och försök till grov skadegörelse.
Enligt domen var männens syfte att hota och skada den judiska befolkningen.

Det var den 9 december förra året som attacken inträffade då ett större ungdomsgäng kastade brandbomber, så kallade molotovcocktails, mot judiska församlingens lokaler på Stora Nygatan i Göteborg.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Av de cirka tio maskerade personerna som befann sig vid platsen kunde senare tre unga män identifieras och åtalas för grov mordbrand och försök till grov mordbrand.

Två av personerna är statslösa palestinier och den tredje är syrisk medborgare. Enligt åklagaren Stina Lundqvist uppfattning var attacken planerad och en direkt konsekvens av USA:s erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad – ett erkände som har vållat starka reaktioner bland palestinier världen över.

– Det här är, enligt min uppfattning, politiskt medvetna killar. De vet vad de gör. Det handlar inte om ett pojkstreck, har Stina Lundqvist tidigare berättat för GP.

Brandbomberna fick flera eldhärdar att flamma upp vid lokalerna på Stora Nygatan där ett 40-tal ungdomar befann sig på en fest innanför församlingens stängsel. Ingen person kom till skada och de materiella skadorna blev begränsade.

Stort antal brandbomber kastades

Under rättegången presenterade åklagarsidan filmbilder från flera olika vinklar som visade hur åtminstone sex molotovcocktails kastades mot församlingens område. Även en brinnande plastdunk kunde ses på bilderna.

(Se filmen från attacken i artikeln nedan)

LÄS MER: Synagoga-attacken fångades på övervakningsfilm

En stor fråga under rättegången var hur stor spridningsrisken efter attacken såg ut och vad ett värsta scenario efter attentatet hade kunnat leda till.

Räddningstjänsten i Göteborg har i en rapport konstaterat följande slutsats:

"Om någon av bilarna fattat eld kunde fönster på husets fasad ha spruckit och branden spridit sig vidare in i fastigheten."

Männen som har stått åtalade är födda 1994, 1996 och 1999. Samtliga har förnekat brott.

Det som enligt åklagaren binder dem till attacken är bland annat filmsekvenser från brottsplatsen, fingeravtryck på en flaska med bensin och sökningar på judiska församlingen på internet.

Mannen som är född 1996 och som har beskrivits som ledande, har suttit häktad i omkring ett halvår. Genom tömning av fem övervakningskameror runt synagogan kunde 22-åringen spåras upp av polisen. Efter att hans mobiltelefon öppnades kunde han också positionerats till platsen vid tidpunkten för brottet.

Köpte flaskor på ICA

Dessförinnan hade mannen köpt och med kontokort betalt sex flaskor - som hittats på brottsplatsen – i en ICA-butik i Angered.

Sina Safashad, 22-åringens advokat, fokuserade i sin sakframställan under den nyss avslutade rättegången på en specialbeställd brandutredning – baserad på avancerade strålningsberäkningar – som han låtit göra.

Syftet med utredningen har i huvudsak varit att påvisa den förhållandevis ringa spridningsrisken – vilket skulle kunna reducera brottsrubriceringen grov mordbrand och få det till försöksbrott eller grov skadegörelse.

– Enligt den expert vi anlitat var sannolikheten låg att branden skulle kunna sprida sig till någon av fastigheterna på området, har Safashad tidigare berättat för GP.

I övrigt menade advokaten under rättegången att det inte är hans klient som syns på alla de olika film- och övervakningsbilderna från kvällen då attacken ägde rum.

Hävdar att han var hos mamma

22-åringen har också konsekvent förnekat att han ligger bakom dådet. Han har vidhållit sin version om att han hälsat på sin mamma under den aktuella kvällen och inte kom ner till stan förrän efter midnatt, alltså långt efter attentatet.

När det gäller mannen som är född 1999 binds han till brottet genom att hans mobiltelefon anträffades vid platsen efter händelsen. Den tredje mannen, född 1994, kan enligt polisen också placeras till brottsplatsen via sin mobiltelefon. Han ska också ha varit med den åtalade 22-åringen vid inköpet av flaskor i Angered.

Männen födda 1994 och 1999 nekar precis som 22-åringen till att de deltog i brottet. En av dem har till och med sagt att han gillar och sympatiserar med Israel, vilket skulle gå emot det motiv åklagaren Stina Lundqvist menar att de haft.

Utöver misstankarna om grov mordbrand och försök till grov mordbrand har Stina Lundqvist menat att attacken är att betrakta som ett hatbrott. I ett tillägg i stämningsansökan mot männen skrev åklagaren följande:

"Som försvårande omständighet ska det särskilt beaktas att ett motiv för brottet varit att kränka en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av etnisk ursprung och / eller trosbekännelse".

Stina Lundqvist menar att propalestinskt material som samlats in och spridits via sociala medier av männen stärker hatbrottsmotivet.

– Anledningen till attentatet står att finna i Israel-Palestina-konflikten, har åklagaren tidigare sagt.

Döms till fängelse

Under måndagen meddelade Göteborgs tingsrätt sin dom i målet. De två äldsta männen döms till fängelse i två år och mannen som är född 1999 döms till fängelse i ett år och tre månader.

Enligt domen mot männen kan de bindas till dådet genom en omfattande teknisk bevisning. Däremot anser tingsrätten inte att männen har gjort sig skyldiga till mordbrand eller försök till mordbrand.

"Tingsrätten har på grundval av sakkunnigutlåtanden kommit fram till att det inte är bevisat att de bränder som uppkom genom facklorna kunde resultera i en fara för människors liv eller hälsa och heller inte i en fara för omfattande förstörelse av egendom. Faran var heller inte bevisligen utesluten endast på grund av tillfälligheter. Varken fullbordat mordbrandsbrott eller försök till mordbrandsbrott har därför styrkts", skriver Göteborgs tingsrätt i en motivering till domen.

Syftet: "Att skada och kränka den judiska befolkningen".

Tingsrätten menar också att ett hatbrottsmotiv ligger bakom attacken.

"En viktig omständighet i straffmätningen har varit att brottet enligt tingsrätten har skett med syfte att hota, skada och kränka den judiska folkgruppen. Gärningen har utgjort ett hatbrott. På grund av hatbrottssyftet har strafftiden satts betydligt högre än som skulle ha blivit fallet om det syftet hade saknats", skriver Göteborgs tingsrätt.

Den 22-årige huvudmannen döms också till utvisning när han har avtjänat sitt straff i Sverige. Enligt Göteborgs tingsrätt är brottet så allvarligt att ingen av de dömda männen borde få vara kvar i Sverige.

De övriga två männen utvisas däremot inte då de kom till Sverige ifrån Syrien och har permanenta uppehållstillstånd.

"Migrationsverket har beviljat dem permanenta uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande med bedömningen att de inte kan utvisas till Syrien på grund av krigssituationen i landet. Därmed har de en form av flyktingstatus som hindrar utvisning enligt tingsrättens tolkning av utlänningslagen", motiverar Göteborgs tingsrätt sin dom.

Den 22-årige palestiniern kommer ifrån Gaza och har tidigare fått sin asylansökan i Sverige avslagen. Han bedöms därför saknas asylskäl och utvisas enligt domen från Sverige med förbud att återvända till landet inom tio år.

Åklagaren nöjd med domen

Åklagaren Stina Lundqvist säger att hon till stora delar är nöjd med domen.

– Jag är nöjd med att tingsrätten anser att det är bevisat att de har varit med vi gärningen och att man går på att det handlar om ett hatbrottsmotiv och att syftet har varit att hota, kränka och skada den judiska församlingen och befolkningen. Det har varit en viktig fråga för oss, säger Stina Lundqvist.

Däremot är åklagaren inte lika nöjd med tingsrättens bedömning om att det inte går att styrka att attacken är att betrakta som en mordbrand. Lundqvist anser att brottet i vart fall ska betraktas som försök till grov mordbrand.

– Det är jag mindre nöjd med, det här är ett mål som har handlat mycket om juridik och teknik, säger Stina Lundqvist som uppger att hon ännu inte har tagit ställning till om hon kommer att överklaga domen.

Mest läst