Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Därför blir det så många negativa nyheter

    >b>Läsarkritiken mot negativa nyheter återkommer ständigt. Varför inte ett annat urval?

    Lars L är en av många som anser att de negativa nyheterna är för många, men han ber mig också att försöka förklara varför det är så. "Det måste ju finnas någon anledning till att ni väljer nyheter som ni gör", skriver han.
    Det finns olika sätt att dissekera problematiken, men den traditionella nyhetsvärderingen är huvudorsaken.
    Det som redaktionen anser vara intressant och publicerbart är ofta det som avviker från det normala - och inte sällan är det avvikande av negativt slag.
    Vi skriver om flygkraschen, inte om alla lyckade landningar. Vi skriver om patienten som blev felopererad, inte om alla de som opererades korrekt, vi skriver om åldringen som vanvårdades, inte om alla de som vårdades bra, vi skriver om ett fall av matfusk, inte om alla matvaror som förpackats rätt. Och så vidare.
    Vi utgår alltså från ett idealt tillstånd; att samhällsinstitutionerna sköter sina uppdrag, att inga olyckor inträffar, att yrkesmän av skilda slag är proffsiga och att vi ska vara friska - och blir vi ändå sjuka ska vi bli väl omhändertagna på sjukhuset.
    Det är när dessa föreställningar om mänsklighetens och tillvarons naturligt goda sidor inte uppfylls som många nyheter skapas.
    Och det är sannerligen inte bara vi på redaktionen som letar negativa nyheter. Av alla tips som vi får in från enskilda läsare handlar säkert 80-90 procent om människor som råkat ut för någon form av eländes elände.
    Inte så konstigt egentligen; många svaga, utsatta människor ser medierna som sin eller familjens enda återstående chans att få stöd eller upprättelse i svåra situationer.
    Det må leda till negativa nyheter, som många säger sig inte gilla - men när vi berättar om enskilda, allmänintressanta fall, där människor kommit i kläm, brukar läsarengagemanget ändå bli stort.
    Annbritt S. är en av många som hört av sig i ämnet på senare tid. Hon vill att vi ska sluta skriva så mycket om, som hon uttrycker det, "brott, balkongfall, bilolyckor och andra negativa händelser".
    "Det finns mycket gott i samhället också, men det skrivs aldrig att igår åkte tusentals människor med Göteborgs lokaltrafik utan några störningar."
    Kan så vara, men jag befarar att intresset för GP:s nyhetsförmedling skulle mattas rejält om vi lade tonvikten vid vad som inte har hänt.
    Hur många artiklar om olycksfria bussresor till Kungälv orkar läsarna med?
    Nå, tips med positiv innebörd kommer förstås också till redaktionen. Men då oftast från företag eller organisationer som vill ha ut sina budskap enbart för att det gynnar deras verksamhet på något sätt. Och det är en annan diskussion.
    Vanligt är också samtal från föräldrar som tycker att vi ska skriva "trevliga artiklar om barnens skola" i stället för negativa rapporter om problemen i skolorna.
    Och det gör vi också - när det finns tydliga och särskilda orsaker till varför just den skolan upplevs som bättre än andra.
    Det blir då inte bara en positiv utan även en konstruktiv journalistik som kan utgöra stimulans för andra skolor.
    Den typen av förebilds-journalistik förekommer hela tiden på många områden i GP. Precis som tidningen varje dag innehåller massor av andra - för många - positiva inslag: Om lotterivinnare, matchhjältar, pristagare, utmärkelser, nya läkemedel, konsumenttips, företagsetableringar, nyanställningar etc.
    Men daglig rapportering om olycksfria bussresor till Kungälv är inte aktuellt, så positiv blir nog aldrig journalistiken.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.