De senaste årens utveckling inom barncancervården gör att de flesta överlever. Därmed har också en ny patientgrupp uppstått inom reproduktionsmedicin. Det är tonåriga flickor och unga kvinnor som riskerar att få sina könsceller utslagna. Deras obefruktade ägg kan tas tillvara för att ge dem chans att i framtiden kunna få barn.
– Den här patientgruppen existerade inte för tjugo år sedan. De överlevde helt enkelt inte, säger Ann Thurin Kjellberg, överläkare på reproduktionsmedicin på Sahlgrenska.
Cellgiftsbehandling och strålning kan påverka barnens könceller. Ju tuffare behandling desto större risk att fertiliteten påverkas. Det kan innebära att köncellerna helt slås ut eller att den fertila perioden blir mycket kort.
Det finns två metoder att frysa kvinnliga ägg. Slow-freezing, en långsam infrysning, fungerar bra när äggen är befruktade men har inte samma goda resultat när det gäller obefruktade ägg.
Snabb infrysning, så kallad vitrifiering, fungerar bättre för obefruktade ägg. Det är denna, relativt nya, metod som nu erbjuds inom den offentliga vården till patienter där man vill spara ägg för framtiden. Rent biologiskt kan metoden användas för flickor som har genomgått puberten.
– De kan vara så unga som 14-15 år, säger Ann Thurin Kjellberg.
Patientgruppen är utsatt. En yngre tonåring har förmodligen inte tänkt så mycket på framtida barn. Ofta är det ett snabbt beslut som måste tas. Hormonbehandlingen tar två veckor.
– Hela frågan blir slängd på dem ganska abrupt, säger Ann Thurin Kjellberg.
Ett vanligt scenario är att remissen har faxats från barncancervården, patienten blir inklämd på en tid som egentligen inte finns och så dyker mamma och dotter upp på mottagningen. Ibland startar hormonbehandlingen samma dag. Ibland hinner man inte utan cancerbehandlingen måste sättas in fort.
– Jag upplever att för många, även de riktigt unga men främst de som är något äldre, är barn i framtiden en väldigt viktig fråga, säger Ann Thurin Kjellberg.
Det finns ingen statistik ännu på hur lyckad metoden är. Försök i Spanien har visat på goda resultat men även där antalet fall litet.
– Vi erbjuder inte patienterna att de ska få barn utan en chans att kanske kunna få barn, säger Ann Thurin Kjellberg.
Det finns inga nätverk utanför vården för just de flickor som frusit ner sina ägg. Det vill Charlotte Werner, som arbetade i många år som barnmorska på reproduktionsmedicin, ändra på.
– De blir väl omhändertagna på mottagningen men jag har sett deras vilsenhet och tror att det är värdefullt att kunna få dela erfarenhet med andra i samma situation, säger Charlotte Werner.
När flickorna kommer till reproduktionsmedicin kan det vara första gången de är inom vuxenvården. För en del är beskedet om cancersjukdomen dessutom helt ny. Charlotte Werner tycker det behövs ett nätverk dit flickorna kan vända sig. Startskottet för nätverket är en kväll med föreläsningar och middag den 6 mars där de inbjudna också lämnar ett ekonomiskt bidrag. Sedan är tanken att flickorna själva ska bestämma nätverkets form.
Äggcellen
Det kvinnliga ägget är en tiondels millimeter stort och kroppens största cell.
Flickor föds med ett visst antal ägg.
Om äggstockarna slås ut återbildas inte äggen.
Kvinnors fertilitet sjunker redan vid 25 år ålder.
