– Vi fick uppfattningen att man hade infört ransonering. Barnen kom hem hungriga, säger Anders Öhlén, tvåbarnspappa från Lundby.
Maten i förskolorna utgår ifrån riktlinjer från Livsmedelsverket men det finns stora möjligheter för förskolor och stadsdelar att utforma matsedeln som de själva vill. Faktorer som kan påverka vad som serveras är kommunens hållbarhetsmål, hänsyn till medicinska och religiösa skäl eller tillgång till råvarorna.
GP har i tidigare artiklar skrivit att man i vissa stadsdelar, där en stor andel inte äter fläskkött av religiösa skäl, valt att utesluta det från skolmatsedeln helt och hållet. Så var fallet i Angered som dock ändrade beslutet efter kritiken i somras.
Men förskolematen fortsätter att engagera. De senaste veckorna har en debatt blossat upp i Lundby där flera föräldrar upplever att förskolan har börjat begränsa tillgången på knäckebröd, mjukbröd och mjölk. En av föräldrarna som reagerar är Anders Öhlén som har sina barn på en förskola i Lundby.
– Det började komma fram lite gradvis när personalen påpekade att barnen inte ätit. De kom hem hungriga oavsett vilken tid på dygnet man hämtade dem. För några veckor sedan fick vi plötsligt höra att barnen inte skulle få äta knäckebröd och att de som mest skulle få en och en halv deciliter mjölk. För oss blev det en chock, säger han.
En förälder som har ett barn på samma förskola säger att hon också märkt att det hade skett en förändring.
– Någon i personalen har sagt att barnen nu inte kan få mjölk till maten. Jag kan en del om kost och näringslära genom mitt yrke och jag blev väldigt förvånad över det. Vi fick ingen bra förklaring.
Skapar värdering kring mjölk
Föräldern GP pratat med anser att skolan presenterar vissa livsmedel som sämre än andra.
– Om de pratar om mjölk på ett negativt sätt förändrar det också hur barnet tänker kring det. Det blir en värdering kring mjölk som sedan påverkar barnets matvanor även hemma.
Anna-Karin Quetel, nutritionist på Livsmedelsverket, säger att man från myndighetens sida inte har utfärdat några rekommendationer om att dra ner på bröd eller mjölk.
– Vi anser att bröd och pasta är bra för barnen. Speciellt om de innehåller fullkorn ser vi många positiva hälsoeffekter. Vi anger inga minimimängder i våra riktlinjer när det kommer till mjölk, men vi säger att för de som dricker yoghurt, fil och mjölk räcker mellan två och fem deciliter per dag.
När GP ringer Pernilla Axelsson Nyström, enhetschef och ansvarig för bland annat leveranser av mat till förskolor i Lundby, säger hon att det rör sig om ett missförstånd.
– Jag har inte begränsat tillgången på knäckebröd eller mjölk. Det som hände var att vi började mäta på matsvinnet i våra verksamheter och såg att det slängdes mycket mat. Barnen åt knäckebröd och mjölk, de blev mätta och åt inte av maten som serverades. Därför sa jag att man inte skulle servera knäckebröd före maten, utan till maten.
Hur drog man slutsatsen att det var därför som barnen inte åt maten?
– Vi såg ju hur mycket mackor och knäckebröd det gick åt i de verksamheterna. Samtidigt slängdes orörda förpackningar med tillagad mat.
När det kommer till mjölk säger hon att hon inte har infört några restriktioner.
– Vad jag har sagt är att man inte ska servera mjölk i första hand om barnet är törstigt. Vi vill inte att barnen ska bli mätta på mjölk och inte äta av maten. Samma gäller gröt. Förskolelärarna ska försöka se till att barnen får i sig gröten och inte vara för snabba med att ge dem en macka istället.
Kan informationen ha missförståtts ute i stadsdelen?
– Jag har uppenbarligen misslyckats med att pedagogiskt förklara vad jag menar. Det verkar ha tolkats fel på vägen och det verkar ha blivit någon slags viskningslek kring detta så det som kom ut på andra sidan var något helt annat än det jag menade.
Hon säger att hon planerar att prata med förskolorna och förtydliga budskapet.
Anna-Karin Quetel på Livsmedelsverket säger att hon inte kan uttala sig om den enskilda stadsdelen, men understryker att maten i förskolorna ofta väcker känslor eftersom mat även är en social och kulturell fråga.
– Det är viktigt med en öppen dialog med föräldrarna och att lyfta blicken, inte fastna i detaljer om antalet mackor och liknande. Det viktiga är att barnen blir mätta, orkar leka, breddar sin smakrepertoar och äter hållbart.
Blir det inte för mycket att lägga på förskolepersonalen?
– Nej, det är en del av det pedagogiska uppdraget.
