Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Filip Johansson (Svarte Filip) gör mål i en annan match, på Gamla Ullevi 1927.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Blev AIK:aren trampad i ansiktet?

"… en episod som kommit stort rabalder åstad", skrev GP i oktober 1930 om en inicident under en match mellan Blåvitt och AIK.

Svarte Filip protesterar

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Vid matchen i Stadion i söndags inträffade en episod, som kommit stort rabalder åstad. Vid en sammanstötning mellan AIK's centerhalv Petersén och Filip Johansson skulle den senare ha sparkat eller trampat Petersén i ansiktet. Filip Johansson har emellertid på förfrågan förklarat att han varken sparkat eller trampat aik-aren. "Vi föllo båda omkull och jag kom upp först", förklarar Svarte Filip, "varefter jag klev över Petersén precis som man ibland brukar göra när man ramlar. Jag vet mig inte ha varken trampat eller sparkat honom, men om han blivit snuddad på något sätt, kanske det kom sig av att han reste sig i samma ögonblick. I varje fall blev han icke det ringaste skadad."

ur GP den 23 oktober 1930

Filip Johansson (1902-1976) är väl jämte Bebben och Torbjörn Nilsson den mest legendariske blåvite spelaren, med skillnaden att sagorna om Svarte Filip har haft ytterligare några decennier på sig att blomma. Följaktligen kan man höra äldre fotbollssupportrar på allvar hävda att Svarte Filip med sina 48:or sköt så fruktansvärt att nätet i målburen sprack eller ribban knäcktes. Sådana berättelser är möjligen lika sanna som detaljen om skostorleken – det var egentligen storlek 45.

Kalla fakta är fullt tillräckliga för att göra Svarte Filip (namngiven för sin bångstyriga mörka kalufs och möjligen också efter mördaren Svarte-Filip Nordlund som avrättades år 1900) intressant.

Han värvades till Blåvitt från Fässberg (och ett kort mellanspel i Trollhättan) inför den första allsvenska säsongen 1924. Svarte Filip missade visserligen första matchen, men sedan satte han i gång. Han vann skytteligan med 39 mål.

Det är ett snitt på 1,87 mål per match. Man kan lugnt hävda att det aldrig kommer att slås. Säsongen 2007 vann Blåvittspelaren Marcus Berg skytteligan med 14 mål.

En gång gjorde Filip Johansson tolv mål i en träningsmatch mot Skövde.

I likhet med alla fotbollslegendarer i allmänhet och sådana från Göteborg i synnerhet finns massor av halvt mytologiska och slagfärdiga Svarte Filip-citat.

Vid en match mot AIK ska han inför avsparken ha frågat motståndarlagets Pära Kaufeldt (en nästan ännu mer legendarisk spelare än Svarte Filip):

- Har ni ingen boll med er?

- Den ligger ju där, sade Kaufeldt

- Nej, nej, den är inte eran, den här ska jag och Hjelm spela med ...

Det var förresten Pära Kaufeldt som var den kanske viktigaste orsaken till att Svarte Filip bara gjorde 16 landskamper – en detalj som än i dag ter sig svårsmält för Blåvittsupportrar. I IFK Göteborgs officiella jubileumsskrift från 2004 framhålls förklaringen att förbundsbasen Anton Johansson ogillade göteborgare.

I samband med en av de landskamper Svarte Filip trots allt spelade ska han, enligt en legend nästan lika dunkel som detaljen om 48:orna, avsiktligt ha ådagalagt ett dåligt bordsskick och beställt brännvin på Fotbollförbundets bekostnad. Helt obegriplig var kanske inte förbundsbasens fientlighet.

I dag skulle Svarte-Filip naturligtvis ha blivit proffs i Italien och två veckor varje sommar defilerat på Avenyn i en Bugatti; det hade passat hans temperament. I stället jobbade han på Götaverken och tvingades där varje morgon försvara dåliga passningar och illa riktade skott. 1926 fick han den tidens proffserbjudande – ett anbud från USA.

Svarte-Filip skulle spela fotboll och arbeta som golvläggare på Indiana Flooring Co för 170 kronor i veckan.

Han avböjde och fortsatte på Götaverken för 40 kronor i veckan.

På sina 277 blåvita matcher gjorde han 333 mål.

Vad som egentligen hände när Svarte-Filip kolliderade med Petersén torde aldrig gå att reda ut. Inga tv-kameror följde tacklingar ur sju vinklar.

Däremot kan man väl ana att GP:s redaktion har förädlat Svarte-Filips språk. Inte ens en gammal lektor i svenska skulle ha uttryckt sig grammatikaliskt och omsorgsfullt, med så många föllo, varefter och icke.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.