För cynikern, för den härdade, för pessimisten var onsdagskvällens upplopp med stenkastning och bilbränningar ingen överraskning.
Polisen hade 20 timmar tidigare gripit fyra personer – varav två ledande individer ur ett narkotikaförsäljande nätverk – och borde kanske förväntat sig en reaktion.
Information färdas numera blixtsnabbt och när första bästa patrull dök upp runt Rymdtorget var det sålunda dags för hämnd.
Måhända hade förövarna sett på TV, för exakt samma scenario utspelades nyligen i Malmö:
En förgrundsfigur i Skånes undre värld plockades in, hans underhuggare gav sig då skyndsamt ut på stan och ställde till en fruktansvärd oreda.
Konspiratoriskt skulle man nästan misstänka att det handlat om en tävling mellan gängkopplade grabbar i de olika städerna. Inte i att vara bäst, utan i att vara sämst – att orsaka så mycket skada som möjligt.
Det är tröttsamt att höra argumentet "det rör sig ju bara om en liten klick ungdomar".
Vilken tröst är det för de människor som bor i området och som känner sig rädda, förtvivlade och otrygga?
Eller för restaurangägaren Peshawa Najah som i förrgår fick både sin krog och dåligt försäkrade bil sönderbrända.
Polisområdeschefen i nordost, Ulf Merlander, pratade i en färsk GP-intervju om att rensa upp, att återta gatorna från buset.
Det är lite Clint Eastwood och Dirty Harry över det uttalandet, men samtidigt något som vanliga medborgare absolut vill – och definitivt förtjänar – att få höra.
Bergsjön bär en historia av organiserad brottslighet.
Det var där som Denho Acar skapade Original Gangsters, det var där som tre bröder byggde upp ett imperium, det var där som en revolution skedde hösten 2013.
Då störtades en äldre falang av en yngre, en grupp från vilket två män alltså greps häromnatten.
Här har investerats miljoner och åter miljoner utan märkbar förbättring. Unga killar är lika outbildade, lika arbetslösa, lika trångbodda, nu som då.
En gammal kvarterspolis berättade hösten 2001 att han redan på dagisnivå kunde se vem eller vilka barn som skulle haverera inom en inte alltför avlägsen framtid. Han påstod sig kunna se det på deras interagerande med andra ungar och på föräldrarnas beteendemönster vid lämnande och hämtande.
Förmodar att även förskolepersonal samt låg- och mellanstadielärare haft samma förmåga. Och ändå ser det ut som det gör.
En samlande kollega, som aldrig slänger ett enda papper i onödan, plockade igår fram två vita pärmar med rubriken "Bergsjöns framtid".
I utvärderingen av den synnerligen digra rapporten skriver projektledaren Evald Malm (S):
"Jag vågar i dag, den 21 september 1999, påstå att stadsdelen Bergsjöns negativa utveckling har brutits. Min bild är att många starka och goda krafter, från gräsrotsnivå till högsta beslutande nivå i landet, bestämt sig för att dra sitt strå till stacken. Bland befolkningen i Bergsjön syns många tecken på att nya engagemang och rörelser börjar spira".
Detta är exakt 17 år sedan. Och som konstaterades inledningsvis, ingenting har hänt.
