Kreativiteten flödade på Världskulturmuséet då elever från Värmland i norr till Skåne i söder visade upp sina prototyper på Snilleblixtmässan. Uppfinningarna kan vara lösningar på små som stora problem, egna eller andras.
Alva Knutsen-Rohman, Erik Isaksson, Ylva Åberg, Wilma Ericsson, Moa Engström och Alma Ericsson från Kalvsunds skola hade konstruerat en talande nallebjörn, Nalle-hjälper-till. Den fungerar som en mamma och pappa.
- Den kan prata och säga vad barnen ska göra. Den säger massa olika saker som gå och lägg dig eller borsta tänderna. Det är mycket roligare att lyssna på den än på föräldrarna, berättar Alva Knutsen-Rohman.
Snilleblixtmässan riktar sig till barn i åldrarna 6-12 år som har en uppfinning att visa. Syftet är att stimulera deras utveckling och eget skapande. Carin Sävetun från föreningen Framtidsfrön i Västra Götaland som är värd för årets mässa tycker detta är ett bra sätt att uppmuntra barnen.
- De är vår framtid. Vi vill bevara och utveckla den företagsamhet och kreativitet som vi vet att alla barn har. Det är en ren energiinjektion att vara här, och jag hoppas att barn och vuxna blir inspirerade av varandra och knyter mycket kontakter.
Snilleblixtmässan på Världskulturmuséet var den tolfte i raden. Den arrangeras en gång varje år på olika orter så att så många barn som möjligt från landets olika delar ska kunna delta. Huvudparten av de elever som deltog i torsdagens mässa kommer från Västra Götaland, eftersom det är lättare för dem att ta sig hit.
- Det är bara två klasser som sover över här. De flesta åker buss eller tåg hem på kvällen och kommer tidigt på morgonen. För dem blir det en väldigt lång dag, säger Carin Sävetun.
Under dagen gick jurygrupper från Göteborgs näringsliv runt och bedömde de olika uppfinningarna för att kora bland annat Årets innovation, Bästa design, Bästa säljare, och Klurigaste uppfinning.
FAKTA
Vad är Snilleblixtarna?
Snilleblixtarna är en arbetsmodell som ökar de ungas intresse för teknik, naturvetenskap och entreprenörskap. Snilleblixtarna vänder sig till elever i förskoleklass upp till skolår fem och handlar om att utveckla och stimulera deras kreativitet, självtillit och lust att lära. Snilleblixtarnas upphovsman, uppfinnaren och entreprenören Anders Rosén började testa arbetssättet tillsammans med en lärare i början av 90-talet. Sedan dess har Snilleblixtarna spridit sig och idag finns ett nätverk av regionala och lokala aktörer i hela Sverige.
Källa: Föreningen Framtidsfrön, Snilleblixtarna
