Partiet bildades i mars med målen att förbättra skola och barnsomsorg i stället för att stänga skolor och öka gruppstorleken i förskola och fritidsverksamhet.
- Partiet föddes ur frustrationen över stadsdelsnämndens beslut att stänga tre skolor i Frölunda-Högsbo, säger Mikael Burman, naturhälsoguide, tiobarnsfar och förstanamn på Barnpartiets valsedel Göteborg.
Det blev stadsdelsdiktatur
- Vi var väl många som trodde att stadsdelsnämnderna skulle ge medborgarna ökade möjligheter att påverka politiken, stället blev det tvärtom. Det blev en stadsdelsdiktatur.
Burman och Barnpartiet är kritiska mot att Göteborg satsar minst av alla storstadskommuner i landet på skola och barnomsorg.
- Vi vill tillbaka till den skola som fanns på 1990-talet, säger Burman. Många små skolor, fler lärare, mindre klasser och mindre grupper.
Barnpartiet har medlemmar från flera nätverk inriktade på barnfrågor som Göteborgsföräldrar mot nedskärningar, Barnverket, Högsbo och Frölunda mot nedskärningar, Musiktåget och Måndagsklubben.
- Vi vill vara ett politiska skyddsombud för de svaga grupperna, såväl för barn som för äldre, säger Burman. De etablerade partierna sviker barnen.
Har ett brett partiprogram
- Men vi är inget enfrågeparti. Vi har ett brett partiprogram även om fokus är på barnomsorg, skola och minskade klyftor mellan fattiga och rika, både nationellt och globalt.
Just nu är det ett minus på 3 000 kronor i den blygsamma partikassan.
- Vi är en handfull eldsjälar som jobbar allt vi orkar, säger Burman. Det är svårt att bedöma våra chanser att komma in i kommunfullmäktige men oavsett valresultat kommer vi att fortsatta kampen för barnen.
Han väntar sig en slitsam tid fram till valet om knappt tre veckor och valdagen kan bli något alldeles extra.
- Vi skall cykla runt till de 282 vallokalerna i Göteborg för att lägga ut valsedlar, det kommer nog att ta några timmar.
Är själv tiobarnsfar
Mikael Burman är tiobarnsfar, äldsta barnet är 24 år och det yngsta ett halvår.
- De äldsta barnen hade en fantastisk skolgång, säger han. Sedan har det blivit allt sämre i takt med att skolorna och daghemsgrupperna blivit allt större. Mobbningen har ökat, vantrivseln brett ut sig och skolresultaten försämrats.
