HRA, som det förkortas, är den mest raffinerade metod genom vilken polis och åklagare spanar på brottsmisstänkta.
Det är också den minst frekventa och den som omgärdas av det strängaste regelverket.
Det handlar- alltså om att via inmonterade mikrofoner spela in och höra på det som sägs mellan människor bakom stängda dörrar.
Avlyssningarökar
Åklagare i Sverige ansökte under 2016 om 54 tillstånd för hemlig rumsavlyssning. Domstolarna godkände samtliga.
Besluten i sig avser en månad och måste därefter förlängas i en ny förhandling.
Siffran 54 ska jämföras med de två föregående noteringarna – 44 (2015) och endast 16 (2014).
- Det är ett av de verktyg som lagstiftaren ställt till vårt förfogande. Det rör sig ju trots allt om ett ganska litet antal. Statistiken visar att vi använder det väldigt restriktivt, menar Mats Eriksson, chefsåklagare i Göteborg.
Det är ett relativt nytt vapen i kampen mot främst organiserad brottslighet. Skulle du vilja säga att det fungerar bra?
- Ja, i vissa givna situationer. Det förekommer i princip bara i utredningar om grova narkotikabrott och grova våldsbrott, svarar Mats Eriksson.
Är det en komplicerad process att arrangera den här typen av avlyssning?
- Nej, även om det krävs en del finess.
Minst fyra års fängelse
Ett krav för att få lov att bugga exempelvis misstänktas bostäder är att den påstådda brottsligheten kan ge minst fyra års fängelse.
Hur många HRA som utfärdats i Västsverige är sekretessbelagt, under förutsättning att åtal inte väckts.
De två mest kända brottmålen i Göteborg:
• I mars 2014 monterade polisen in utrustning i en lägenhet i Bergsjön. Där satt två yrkeskriminella och snackade om hur de skjutit mot en annan man och hur han sprungit lika fort som Usain Bolt.
Båda dömdes för mordförsök.
• I april 2015 monterade polis in utrustning i en hyrbil. Denna disponerades av två unga gängmedlemmar från Biskopsgården. På banden pratade de om att ta livet en kille ur en annan grupp och hämnas händelsen på Vår Krog & Bar.
Båda dömdes för förberedelse till mord.
Avlyssningstiden ökar
Av den rapport som Utvecklingscentrum vid åklagarmyndigheten i Malmö nyligen lämnade till regeringen, framgår att genomsnittstiderna för rumsavlyssningarna gått upp från 19 till 53 dygn under de två senaste åren.
Den längsta HRA hittills i landet fick pågå i 197 dagar. Det är ett fall som, enligt vad GP erfar, ännu inte avslutats.
- Men mer intressant är egentligen att mediantiden för varje avlyssning ökat från 14 till 30 dagar, berättar överåklagare Mats Svensson i Malmö, som författat rapporten.
Enligt analysen beror den generella stegringen på två faktorer:
- Kriminella personer har blivit tystare i telefon och via mobiler, eftersom dessa avlyssnas mer regelbundet. De rättsvårdade myndigheterna är dessutom numera mer medvetna om möjligheten till hemlig rumsavlyssning, konstaterar Svensson.
I redovisningen ingår inte material från Säpo och åklagarmyndighetens så kallade säkerhetskammare i Stockholm.
Fakta: Fyra varianter
De tvångsåtgärder som åklagarmyndigheten redovisar till regeringen är följande:
Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation (HAK), som rör avlyssning av samtal till eller från en brottsmisstänkts telefonnummer.
Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation (HÖK), som gäller uppgifter om vilka telefoner som varit i kontakt med varandra och när. Information kan här också hämtas in om vilka telefoner som funnits i ett visst område.
Hemlig kameraövervakning (HKÖ) innebär att fjärrstyrda videokameror används för övervakning av brottsmisstänkt, utan att vederbörande vet om det.
Hemlig rumsavlyssning (HRA) handlar alltså om upptagning av samtal i fysiska rum. Åtgärden får bara genomföras på en plats där det finns särskild anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig.
