- Det gör ont i själen och det strider mot alla principer att människor sorterar galet, säger Lena Karlsson, miljösamordnare vid Familjebostäder. Vi har fått många klagomål från hyresgäster som tror att det är vi som dragit in stationerna.
Beslutet att kraftigt reducera antalet återvinningsstationer fattades för fyra år sedan och Familjebostäder protesterade förgäves.
- Vi tyckte det skickade fel signaler till göteborgarna och vi ville inte ta bort någon, säger Lena Karlsson.
Längre avstånd har lett till att hyresgäster slänger avfall i fastigheternas soprum. Familjebostäder har tvingats hyra kärl som ställts ut i flera soprum och Lena Karlsson uppskattar driftkostnaden för ett soprum till cirka 30 000 kronor per år. Men det är inte bara utgifter.
- Vi har kunnat ta bort några kärl för brännbart avfall så vi kammar hem lite den vägen, säger Lena Karlsson.
Närheten viktig
Michael Pirosanto är fastighetsförvaltare för Gårdstensbostäder. I december förra året stängdes stationen på Peppargatan. Bostadsbolaget konstaterar i en rapport att indragningen lett till en dramatisk ökning av restavfall i de interna soprummen. 383 hyresgäster berörs och de får nu ta sig till stationen på Kanelgatan.
- Avståndet för dem som bor längst därifrån är 750 meter, säger Michael Pirosanto. Bilinnehavet i Gårdsten är lågt och därför är det extra viktigt att de har nära till renhållningsstationerna. Men de kanske skall ta med sig avfallet på bussen?
Avfallsmängden i de interna soprummen har ökat med 30-50 procent och avfall som tidigare gick till återvinning eldas upp.
- Det rimmar illa med miljötänkandet, anser Michael Pirosanto.
Återgång till gamla tider
Anställda tvingas nu lasta om och transportera avfallet till en annan plats inom Gårdstensbostäder. Ett arbetssätt som av personalen upplevs som en återgång till gamla tider. Och som dessutom är kostsamt. Michadel Pirosanto räknar med omkring 200 000 kronor under ett år - en nota som hyresgästerna i förlängningen måste betala.
FTI:s regionchef Håkan Wennersten förklarar indragningarna med att göteborgarna tidigare hade ett för dyrt återvinningssystem.
- Man kunde kasta en burk kattmat från den ena stationen till den andra och de som bor i Alingsås och Kungsbacka skall inte sponsra Göteborgs höga standard, säger han.
Håkan Wennersten hänvisar till statistik som säger att återvinningen ökar stadigt år efter år. Han försvarar nedläggningen av stationen på Peppargatan.
- Det var inte mycket i behållarna och vi tog bort den som gav minst. Det är tråkigt om de som bor på Peppargatan och andra ställen blivit sura och slänger avfallet i soprummen.
Hushållssopor i Göteborg bränns i Sävenäs värmekraftverk. Förutom vissa kontroller, av främst industriavfall, finns ingen daglig rutin för att kontrollera soppåsarnas innehåll.
- Vi litar på att folk sköter sin återvinning. Vi har ingen möjlighet att sortera hushållsavfallet, säger Hans Wettergren på Renova, som driver värmekraftverket.
Inget stort problem
Att det passerar sopor som egentligen borde återvinnas genom ugnarna ser han inte som ett stort problem.
- Är det brännbart går det bra. Om det däremot är glas eller metall gör det ingen nytta. Systemet klarar dock att det slinker igenom en och annan plåtburk.
Ett exempel på avfall som inte bör eldas är gips. Det orsakar giftigt svavel. Metall och liknande plockas ut och återvinns i efterhand, även om det då först måste saneras.
Enligt Hans Wettergren har avfallet minskat den senaste tiden. Han nämner den ekonomiska krisen och ett minskat tryck från exempelvis byggföretag som orsak.
