ANALYS: Ingen debatt om stadens nya siluett

Utan motförslag eller något som ens kan kallas debatt klubbades ett jättebeslut som kommer att ändra stadens siluett. Det är rätt anmärkningsvärt.

ANNONS
|

Det handlar om bygget av det som ska bli Nordens högsta hus. Karlatornet. Ja, egentligen handlar det om mycket mer än så, för den detaljplan som kommunfullmäktige fattade beslut om under torsdagskvällen omfattar fyra "höga ikonbyggnader". Totalt rör det sig om 1660 bostäder, 105000 kvadratmeter lokalyta, grönområde, nya gator och 12 förskoleavdelningar.

Hur gick det då till när stadens högsta beslutande församling behandlade detta? Jo, sex ledamöter gjorde var sitt inlägg. Den som regelbundet följer debatten vet att det nästan är lika med ingenting.

Hur det lät? – Det känns roligt, sa Ulf Kamne (MP). – Jag är glad och tacksam, sa Axel Josefson (M). – Det här är bra, sa Cecilia Dalman Eek (S). Och efter det att ytterligare tre ledamöter uttryckt sin glädje konstaterade ordföranden att det inte fanns några andra förslag än att godkänna detaljplanen och därmed var saken klar.

ANNONS

Få invändningar

Nu har ärendet i och för sig varit uppe i byggnadsnämnden både en och två gånger. Självklart har det varit därtill varit granskningsförfarande och samråd. Med tanke på vilket gigantiskt projekt det är frågan om – och på vilket sätt det kommer att förändra staden – är ändå känslan att det var ganska tyst om planerna och att antalet invändningar varit förvånansvärt få.

Det kan ju förstås bero på att det är en fantastisk idé som alla göteborgare gillar. Det kan också bero på helt andra saker. Som att folk utgått ifrån att det aldrig skulle bli av. Eller att de uppfattat det som något som politikerna ändå bestämt sig för att driva igenom. Utan att veta alltför mycket om hur representativa de varit måste jag erkänna att de kommentarer jag hört om tornet i olika sammanhang handlat mest om att det framstår som ett lite tramsigt skrytbygge – snarare än ett hus som tillför något till stadsbilden.

"Etthaveri för seriös samhällsplanering"

Nu finns det i och för sig de som framfört ungefär den här kritiken, om än på ett lite elegantare sätt. I ett par debattartiklar i GP har bland andra den tidigare planarkitekten Jöran Bellman och Claes Caldenby, professor emeritus i arkitekturens teori och historia, kallat hanteringen av Karlatornet ett haveri för seriös samhällsplanering. De pekar på att hela planprocessen är ett beställningsarbete till en expansiv byggmästare som "vill bygga ett monument över sig själv". Och vidare att tornet inte tar någon som helst hänsyn till omgivningen, och i stället "slår ut" all bebyggelse i närområdet.

ANNONS

Men om detta hade ingen av fullmäktigeledamöterna något att säga. Bara Ann Catrine Fogelgren (L) tog ens upp det faktum att tornet kommer att ändra stadens siluett – och sa att byggnaden kommer att passa in utmärkt, att man tänker "wow!" Utöver planen för Karlaplatsen godkände kommunfullmäktige också detaljplaner för att gräva ned Hamnbanan och därmed göra plats för bostäder vid Säterigatan samt bostäder väster om Litteraturgatan. Det innebär att man totalt gav klartecken för 3500 nya bostäder på Hisingen.

Som vi kunde läsa på GP:s ledarsida för ett par veckor sedan så har Göteborgs befolkningsmässiga mittpunkt successivt flyttat sig norrut under de senaste 50 åren. I mitten av 1960-talet var den någonstans vid Otterhällan. Sedan dess har den rört sig så långt ut i älven att den snart är framme vid den mellersta piren i Frihamnen. Gårdagens beslut flyttade den ytterligare en bit. Också det kan på sikt betyda en stor förändring av bilden av Göteborg.

ANNONS