ANALYS: En balansgång för Socialdemokraterna

Vänstern lockade inte bara mest folk – partiet levererade också den största nyheten under Första majfirandet i Göteborg. Om man bortser från Socialdemokraternas sätt att hantera den annonserade huvudtalaren, förstås.

ANNONS
|

Om man styr landet och dessutom har som uttalad ambition att bryta upp blockpolitiken – ja, då innebär Första maj kanske per automatik en viss balansgång. Det kanske är att ta i att påstå att Socialdemokraterna har ett problematiskt förhållande till arbetarrörelsens högtidsdag, men det var svårt att hitta samma glöd och kraft på Götaplatsen där infrastrukturminister Anna Johansson var det stora affischnamnet som på Gustaf Adolfs torg där Vänsterledaren Jonas Sjöstedt talade.

Förklaringen ligger delvis i att Socialdemokraterna sedan snart tre år faktiskt leder landets regering. Då blir talen med nödvändighet en blandning av ilska över alla orättvisor och ett belåtet skrockande över att saker och ting ändå är på rätt väg.

ANNONS

"Viftas med hammaren och skäran"

En annan förklaring hittar vi på Järntorget, platsen där hela firandet utgår ifrån. Här samlas kommunistpartier som uppmanar oss att högtidlighålla 100-årsdagen av ryska revolutionen, här viftas det med hammaren och skäran och här hittar man böcker som hyllar Stalin.

Socialdemokraterna håller visserligen till på andra sidan spårvagnsspåren, med kaffe och tårta och lite mjukare böcker – men dagen blir ändå en påminnelse om att de block Stefan Löfven vill avskaffa inte bara finns, utan också vårdas av hans eget parti. Med den inramningen är det kanske vågat att gå i med full kraft. För Västern är läget ett annat.

Vände sig till Löfven

Göteborg är ett partiets starkaste fästen och uppslutningen är god den här soliga majdagen. Efter att ha tagit avstamp i en orolig omvärld och höjt ett varningens finger för

Moderaternas SD-flirt gav Jonas Sjöstedt en fingervisning om vad partiet kommer att prioritera i och inför kommande valrörelse: Vänstern vill se en bred satsning på sextimmarsdag. Istället för enstaka försök – som det som gjorts på Svartedalens äldreboende här i Göteborg – vill partiet nu att sextimmarsdag införs på minst en arbetsplats i varje kommun och landsting i hela landet.

Vänsterledaren vände sig direkt till Stefan Löfven och sa att den här satsningen – som enligt Sjöstedt kostar 2,5 miljarder om året – är det viktigaste han tar med sig in i de kommande budgetförhandlingarna.

ANNONS

Att sex timmars arbetsdag är en viktig fråga för många som gick i tågen råder det ingen tvekan om: kravet återkom hos Feministiskt initiativ, Vänstern – och Socialdemokraterna. Hos Fi var det dock en annan fråga som tog mest utrymme, den om pensionssystemet.

Både Stina Svensson, gruppledare i Göteborg, och huvudtalaren Annelie Nordström, tryckte hårt på vilken kvinnofälla det visat sig vara när pensionen baseras på livsinkomsten.

Att den är lägre för kvinnor – som ofta har sämre betalda jobb och i högre grad är hemma med barn – är ingen nyhet, och allt fler kvinnor klassas som fattigpensionärer. Fi kommer med all sannolikhet att göra detta till sin stora fråga i nästa års valrörelse.

Något förvirrat på Götaplatsen

Hos Socialdemokraterna var det inte lika raka besked denna dag. Faktum är att tillställningen på Götaplatsen till och med var något förvirrad. Omkring 1350 personer hade sökt sig hit – att jämföra med 5000-6000 hos Vänstern.

På partiets hemsida kunde man läsa att infrastrukturminister Anna Johansson var huvudtalare tillsammans med Kommunals ordförande Tobias Baudin. Men så blev det aldrig. När Baudin talat klart följde en mer lättsam utfrågning av de båda, där infrastrukturministern bland annat fick svara på varför Första maj är viktig och vad rättvisa är för henne.

ANNONS

Sedan var det tack och hej och bland åhörarna fanns det de som tyckte att upplägget var allt annat än vettigt.

Efteråt sa Anna Johansson att hon inte visste vem som skött planeringen, men att hon fått beskedet att "de" tyckte att tre tal hade blivit för mycket. Därför blev det en utfrågning i stället.

Temat för dagen var i vart fall "Den svenska modellen" och till GP sa Anna Johansson att man har mycket att ta tag i när det kommer till arbetsvillkor och trygghetssystem. Att utvecklingen under de borgerliga regeringsåren inte var bra: "vi hade ju lämnat tiden då daglönarna stod med mössan i handen, men nu är vi där igen, och har folk som sitter hemma och väntar på sms."

Å andra sidan, sa hon, så har de fått en del gjort i regeringsställning, som att riva upp Lex Laval och att förbättra villkoren i transportsektorn. Det är, som sagt, en balansgång.

ANNONS