–Vissa dagar hatar jag sjukdomen. Som förälder måste man vara på tå och hela tiden ligga steget före. Vi har ett jätteansvar att se till så att våra barn mår bra, både på kort och på lång sikt, säger Tove Lövberg.
I dag finns 8 000 barn och unga med diabetes typ 1 i Sverige. Varje vecka får 15 barn besked att de drabbats av den obotliga sjukdomen som kräver livslång behandling med insulin.
–Det är jätteviktigt att blodsockret ligger bra till. Om det är för högt kan organ som njurar och ögon ta skada, medan lågt blodsocker ger risk för kramper och medvetslöshet.
Tove Lövberg är noga med att de båda pojkarna, som är fem och sju år gamla, inte ska se sig själva som offer. Hon betonar att deras diabetes aldrig får bli ett hinder för att de ska kunna växa upp och leva som andra barn.
–Men sjukdomen kräver vissa förutsättningar. De bär ständigt med sig insulinpumpar och sensorer som larmar om blodsockret ligger för högt eller för lågt.
Sigge och Viggo är två spralliga killar. De leker på golvet inne hos storebror Rasmus, som är elva år. Just när vi kommer in i rummet tjuter det från en sensor.
–Viggos blodsocker påverkas mycket av adrenalin. Det räcker att det händer något spännande, som att en fotograf är på besök, förklarar Tove Lövberg.
Sjuåringen Viggo har lärt sig att själv tolka kroppens signaler. Häromnatten vaknade han, såg att blodsockret var för lågt och stoppade i sig druvsocker innan han väckte föräldrarna.
När Viggos diabetes debuterade för fyra år sedan hade lillebrorsan Sigge redan fått diagnosen. Han insjuknade extremt tidigt, var bara nio månader.
–Det började med att Sigge var väldigt sjuk. Halsinfektioner och öroninflammationer avlöste varann. Han drack extremt mycket och kissade i ett kör.
För små barn blir sjukdomsförloppet ofta dramatiskt. När cellerna i bukspottskörteln till sist helt slutar att producera insulin handlar det om liv eller död. Sigge fick åka i ilfart till sjukhus.
–Tyvärr vet inte ens alla som jobbar på vårdcentraler hur fort det kan gå, säger Tove Lövberg.
Med ett barn som fått diabetes var föräldrarna extra vaksamma när Viggo en tid senare visade tecken på att inte må riktigt bra. De mätte hans blodsocker och upptäckte att värdet ofta låg mellan normala 4 och 7, men var lite högre ibland.
–I samråd med läkaren fick Viggo också börja med insulin. I hans fall räckte det till en början med en spruta om dagen, men i samband med att han fick bältros försvann den egna produktionen av insulin.
Tove Lövberg önskar att det fanns en större förståelse för vad det innebär att ha barn med typ 1 diabetes. Många tror att det är ungefär som när äldre drabbas av typ 2 diabetes och att det räcker om man undviker sötsaker.
–I själva verket måste vi leva ett väldigt speciellt liv. Oron finns där hela tiden. Vissa nätter är helt galna när det larmar flera gånger. I värsta fall krampar barnen om blodsockret blir för lågt. Och en enkel influensa kan kräva sjukhusvård.
Båda pojkarna har särskilt stöd under dagarna, resurspersoner på dagis och i skolan som hjälper till med mat och insulin. Men föräldrarna är ständigt beredda att rycka ut.
–Det är min man David och jag mot resten av världen. Vi kämpar för våra barn och har blivit sammansvetsade som familj, säger Tove Lövberg.
FAKTA: En dos insulin kostar 50 kronor
Hos barn och ungdomar är typ 1-diabetes vanligast. Sjukdomen innebär att kroppen inte kan bilda hormonet insulin.
Diabetes är en obotlig sjukdom som kräver livslång behandling. Insulin kan tillföras med sprutor eller pump.
Diabetes finns världen över. En uppskattning är att hälften av alla barn med diabetes aldrig får rätt diagnos. I många länder i Asien och Afrika dör diabetesbarn på grund av bristen på insulin.
Kostnaden för en dagsdos insulin åt en tonåring är omkring 50 kronor.
