Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Akut brist på barnplatser på SU

Sahlgrenskas barnklinik har skriande personalbrist. Av 36 vårdplatser på Barnmedicin lyckas man i dag bara hålla 12 öppna.

– Jag tog det här jobbet för att jag visste att det var darrigt, men jag hade inte riktigt förväntat mig att det skulle se ut som det gör nu. Jag hade en förhoppning att vi skulle ha fler medarbetare nu till hösten.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Lars Gelander är verksamhetschef på barnmedicin. Han tillträdde i våras efter en omorganisation som gjorde att fem erfarna sjuksköterskor sade upp sig och ett redan skamfilat rykte blev ännu sämre.

För två år sedan hade Barnmedicin 36 vårdplatser. Efter vinterns personalstorm sänkte man i februari ambitionen något, till 26 öppna vårdplatser. Ett drygt halvår senare är man nere på 12.

– Det stämmer. Vi har haft fortsatta uppsägningar under senare delen av våren och sommaren.

Även om inte alla har lämnat för att de är arga eller besvikna på SU innebär bortfallet att rekryteringsbehovet bara växer. Det är framför allt sjuksköterskor men även andra personalgrupper som fattas.

Lars Gelander säger att man har klarat av situationen, med att ge vård åt dem som verkligen behöver det, genom ett samarbete med övriga sjukhus inom Västra Götalandsregionen.

– Det är ett viktigt samarbete och har fungerat, men på sikt är det avgörande att vi kan ta vår del, säger han och tillägger att det finns viss vård som bara Sahlgrenska i hela regionen kan bedriva.

Han säger att ett dilemma med barn är att de är svårbedömda, att man ibland behöver ha kvar dem på en natts observation bara för att avgöra om det är något.

– På sikt behöver vi alla 36 platser.

Barnkliniken arbetar aktivt för att se vilka arbetsuppgifter som i dag ligger på specialistsjuksköterskor och läkare som skulle kunna göras av andra grupper. Men utmaningen kvarstår.

Lars Gelander, SU:s ledning och i förlängningen regionen måste rekrytera mer vårdpersonal och behålla den man har.

– I de dialoggrupper jag inrättade med medarbetarna för att förstå vad som krävs blev det väldigt tydligt att det inte är samma faktorer som avgör varför man slutar och varför man inte börjar.

För att få personalen att stanna handlar det mycket om att värna arbetsmiljö och arbetsvillkor.

– Vi kan till exempel inte ha en för låg grundbemanning. Många beskriver att det i dag är en alldeles för stor risk att man blir övertalad, eller i värsta fall beordrad att stanna och ta extra pass, säger Lars Gelander.

I dialoggrupperna har det efterfrågats kontinuitet, att få kunna vara del av ett arbetslag och att bli lyssnad på. Det är också förutsättningar som ledningen på Barnmedicin redan i dag arbetar för och i vissa fall lyckats att skapa.

– Men när man väl har slutat, då är det lönen som är den stora nyckelfrågan.

På barnkliniken har man hittills inte kunnat använda lön som ett verktyg. Och Lars Gelander säger att det sällan är det viktigaste för dem som arbetar med barnsjukvård.

– Människor är väldigt hängivna. Men i dag, med den stora efterfrågan som finns på barnsjuksköterskor måste vi kunna konkurrera med samma förutsättningar som andra vårdgivare.

Lars Gelander har tagit fram en handlingsplan och ligger i dialog med organisationen uppåt för att få den godkänd. Han kan inte gå in på exakt vad den innehåller, men allt går ut på att skapa en bra arbetsplats för att öka konkurrenskraften. Bland verktygen ingår även lön.

– Jag hoppas att vi ska få till nödvändiga beslut de närmaste dagarna.

Mest läst