Bakom avhandlingen står psykologen Taina Guldberg-Kjär. Hon har undersökt i vilken symtom på ADHD i barndomen finns kvar längre fram i livet. Studien bygger på en självskattningsenkät bland fler än 1500 personer, 65 år eller äldre.
Guldberg-Kjär kommer fram till att personer som fått diagnosen ADHD som barn också upplever en sämre hälsa som äldre. Hon följde också upp 60 personer med separata kliniska intervjuer. Utifrån dessa samtal konstaterar hon att ADHD verkligen följer med upp i åldrarna.
– Hälften av dem som sade sig ha haft ADHD-symtom som barn, visade också som äldre symtom i sådan omfattning att de skulle kunna diagnosticeras med kvarvarande ADHD-problematik, säger Tanja Guldberg-Kjär i ett pressmeddelande från GU.
Personerna med ADHD-symtom uppgav även att de hade svårigheter i sin vardag och att de haft det under hela livet. Detta förhållande är en utmaning för hälso- och sjukvården med tanke på att både antalet och andelen äldre ökar kraftigt över hela världen. Förmågan att identifiera ADHD bland äldre behöver öka, menar Guldberg-Kjär.
Av studien framgår också de metoder, självskattningsskalor, som används för att fånga upp ADHD-symtom bland barn också fungerar bra för äldre.
– Vi behöver bättre förstå ADHD-symtom hos de äldre. Den fortsatta forskningen måste inriktas på att systematiskt utvärdera faktorer och behandlingsåtgärder som kan minska effekterna av ADHD-problem under hela livet, säger Taina Guldberg-Kjär.
Fakta
ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Symtomen är problem med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet, som kan förekomma var för sig eller i kombination med varandra. ADHD är en vanlig funktionsnedsättning, cirka fem procent av alla barn har ADHD och problemen finns ofta kvar i vuxen ålder.
