Skolinspektionen granskning visa att tio grundskolor och fyra gymnasier hade brister som var så pass allvarliga att de förelagts med vite. Här var trygghetsfrågor, som behov av särskilt stöd och åtgärder mot kränkande behandling, vanligast. Men flest anmärkningar fanns inom det förebyggande elevhälsoarbete tillsammans otillräckligt uppföljning och utveckling, medan undervisning och bedömning i de allra flesta fall fungerade väl.
Det behövs ett omtag kring elevhälsofrågan, menar allianspartierna i ett yrkande inför gårdagens kommunstyrelsemöte där stadsledningskontoret sammanställt kritiken.
– Den psykiska ohälsan bland unga ökar och då är det viktigt att elevhälsan inte får lägga all sin tid på att släcka bränder, utan att de kan arbeta förebyggande. Elevhälsan ska främst användas förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen, skriver M, KD och L i sitt gemensamma yrkande.
David Lega (KD) tycker att det är viktigt att elevhälsobegreppet vidgas till att även gälla friskvård.
– Till exempel genom att öka antalet idrottstimmar i skolan – det kan hjälpa många att prestera bättre, säger han.
Men, slår allianspartierna fast, det handlar också om att skolorna ska kunna erbjuda en fungerande elevhälsa med god tillgänglighet till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagoger för att elever snabbt kunna få den hjälp de behöver.
S, V och MP framhåller att de i budgeten för 2017 tagit fasta på förbättringar för just elevhälsan och att de även skjuter till medel för att avlasta lärare, att det ska kunna skapa en bättre undervisningsmiljö i skolan.
Att elever ska känna sig trygga är en grundpelare för skolan, menar Ann-Sofi Hermansson (S).
– Att bli sedd och få återkoppling av vuxenvärlden när man är otrygg är en viktig del av elevhälsoarbetet. Allt är inte fysik, säger hon.
Skoinspektionens kritik av huvudmän, i det här fallet kommunen, riktar in sig på vad som behöver göras för att skolorna ska kunna följa Skollagen, förklarar Vänsterpartiets David Bernmar.
– Vår uppgift här blir att ta fram en handlingsplan som inte bara gäller syn och vaccination, utan även friskvård.
Skolinspektionens kritik är svidande säger Moderatens Jonas Ransgård. Han anser att de allvarligaste påpekandena är bristerna inom det systematiska kvalitetsarbetet och olikheterna stadsdelarna emellan.
– Jag hoppas att det blir bättre nu när samlat oss kring en central skolnämnd och fått med oss de rödgröna på det. Det har hänt alldeles för lite under många år, säger han och fortsätter:
– Det kvarstående orosmolnet är att det verkar som om åtminstone S vill dröja med införandet en central skolnämnd ända till januari 2019. Det finns en stor risk inte kommer att ske någon skolutveckling under tiden. Vi vill se ett införande januari 2018.
Men att någon av de rödgröna partierna skulle vilja förhala frågan dementerar de bestämt. Det handlar i stället om att omställningen är stor och kräver att det finns ett ordenligt genomarbetad grund att stå på när förändringarna väl ska ske, säger Ulf Kamne (MP).
– Genvägar äro senvägar, säger han.
