Varje år mäter Göteborgs kommun hur skräpiga olika platser och stadsdelar är. För stadsdelarna Centrum, Lundby och Majorna-Linné fanns det i snitt 6,13 skräpföremål på varje tio kvadratmeter år 2016. När mätningen gjordes om förra året hade den siffran sjunkit till 5,54.
I årets mätning, som alltid görs sista oktober, sjönk den siffran ytterligare, till 3,84 skräpföremål. Det är glädjande siffror, enligt Mathias Stenback, kommunikatör på Trygg, vacker stad, en enhet inom park- och naturförvaltningen, som bland annat arbetar med rena gator. Han kallar 2016 för "ett svart år".
– Det är en allmän uppryckning skulle jag säga. Kanske har det att göra med att miljöfrågan verkligen har kommit upp på dagordningen. Jag tror folk i allmänhet är mer medvetna nu än för några år sedan att nedskräpningen har effekter på miljön, säger han.
LÄS MER:Enkät: Göteborg blir allt renare
Socialt tryck kan spela in
Kanske börjar också nedskräpning av bli något som färre människor accepterar. Det leder i så fall till ett socialt tryck för att göra rätt, enligt Mathias Stenback.
– När man ser andra göra rätt så skapas ett tryck att man själv ska göra det. När människor som ser folk som skräpar ner och faktiskt säger till så skapas också en norm om hur man ska göra, säger han.
De stora syndarna när det gäller nerskräpning i Göteborg är nikotinisterna. Ungefär en fjärdedel av alla människor röker eller snusar. Göteborgsskräpet består till 81 procent av gammal tobak. Fimpar utgör 70 procent av skräpet. Utspottat snus står för 11 procent.
En knuff i rätt riktning
Metoden i ropet för tillfället när det gäller att förändra beteenden, oavsett om det handlar om städer som vill komma till rätta med nedskräpare eller företag som försöker locka konsumenter, är nudging.
Det handlar om små knuffar (nudges) i rätt riktning för att få människor att förändra sitt beteende. Det kan till exempel handla om att måla skoavtryck på trottoarer som leder till närmaste papperskorg.
I Göteborg genomfördes ett första nudging-projekt riktat mot rökare förra sommaren. Det gick ut på att sätta upp skyltar på hållplatserna med budskapet att duvorna i staden ska sluta röka. Samtidigt placerades nya orangea askkoppar vid hållplatserna.
Projektet blev en stor framgång. Fimparna minskade med 70 procent där skyltar och askkoppar fanns. I stadens mätningar syns också en liten minskning av andelen fimpar i år jämfört med förra.
Nya krafttag mot rökarna är på gång redan denna vecka, enligt Mathias Stenback.
– Vi kommer vara på lite fler platser jämfört med förra gången. Det blir inte bara mitt i centrum. Det vi mest spelar på den här gången är lekfullheten och olika budskap som ska tilltala olika målgrupper.
Ny kampanj nästa vecka
Veckans nudgingkampanj omfattar 16 hållplatser i Göteborg. Den kommer bland annat innehålla hårda fakta med budskap om hur mycket rökare skräpar ned, men också askkoppar med basketkorgar ovanför. Effekten på mängden fimpar och annat skräp kommer sedan följas upp och mätas noga.
Nudging är ett effektivt sätt att arbeta, enligt Mathias Stenback. Eftersom fimpar inte heller omfattas av nedskräpningslagen är det också svårt att arbeta med andra påtryckningar.
– Det är helt enkelt en framkomlig väg för oss utan att använda pekpinnar. Vi har egentligen ganska få påtryckningsmedel när det gäller fimpar i stadsmiljön. Det ska vara ganska grov nedskräpning för att man ska bli bötfälld. Det är inte heller något som polisen prioriterar. De har lite annat att göra, säger Mathias Stenback.
Skräpundersökningarna som kommunen genomför årligen visar på en positiv trend för de flesta olika skräpsorterna sedan 2016. Men Slottsskogen går mot strömmen. Där har skräpet nästan fördubblats sedan förra året, från 1,89 skräpföremål per tio kvadratmeter till 3,53 skräpföremål.