Åt den som har skall varda givet. Så skulle Jämlikhetsrapporten för Göteborg kunna sammanfattas. Men syftet med rapporten är att visa på de ojämlikheter som finns för att kunna göra något åt dem.
Göteborgs stads jämlikhetsrapport från 2014 var ett dokument som visade på en starkt segregerad stad med ojämlika livsvillkor. På måndagen var det dags för en uppföljning av rapporten.
Åsa Lundquist,huvudskribent och redaktör för Jämlikhetsrapporten 2017 säger att nyckelorden är social hållbarhet.
– Vi utgår från forskning som visar på det tydliga sambandet mellan social position och exempelvis hälsa, säger hon.
Klyftorna finns kvar
De nya uppgifterna visar att klyftorna i staden består. De stora skillnaderna i människors hälsa, beroende på var i stan man bor, finns kvar. Den socioekonomiska segregationen är fortsatt allvarlig och har i vissa områden till och med förvärrats sedan 2014. Skillnaderna mellan hög- och låginkomsttagare har ökat.
Michael Ivarson, förvaltningsdirektör på social resursförvaltning, säger att han inte hade förväntat sig några större förändringar på så kort tid. Det ser ut som han trodde det skulle göra.
– Det här är ett långsiktigt arbete och det kommer att ta åtminstone 20 år innan vi kan se en riktig förändring.
Men att en så stor andel göteborgare är fattiga trots att de har jobb är förvånande, säger han.
– Vi har ännu inte gjort någon djupare analys av hur det ser ut eller vilka jobb det handlar om. Men det är förvånande att det är så många.
Fattiga trots arbete
Arbetande fattiga är en kategori som inte fanns med i rapporten från 2014. Det handlar alltså om människor som är förvärvsarbetande men ändå har en inkomst som ligger 60 procent under den disponibla medianinkomsten. De tjänar inte tillräckligt för att kunna försörja sig.
För personer födda i Sverige och som har barn är andelen 7,6 procent, medan motsvarande siffra för de som är födda utomlands är 34 procent. Här handlar det till stor del om strukturell diskriminering på arbetsmarknaden, enligt rapporten.
Inkomstskillnaderna mellan olika områden i Göteborg är slående. I Östra Bergsjön var årsinkomsten 142 000 kronor medan den låg på 412 000 kronor i Långedrag. I Östra Bergsjön finns också högst andel fattiga barnfamiljer.
– I vissa områden i Göteborg är den disponibla inkomsten så låg att det nästan är omöjligt att upprätthålla en skälig levnadsstandard, slår rapporten fast.
"Jobbar på"
Inledningsvis skriver man att förändringarna jämfört med den förra rapporten kan verka blygsamma, men tycker ändå att det går att skönja vissa tecken på en positiv utveckling. Michael Ivarson lyfter fram att mycket görs och mycket är på gång.
– Det viktiga nu är att vi jobbar på och håller i våra fokusområden, säger han.
Det handlar om att motverka arbetslöshet, om insatser för barn och unga, stadsplanering, men också om tillit och inflytande.
– Det här är inget kommunen kan klara på egen hand. Vi behöver bygga flera olika allianser för att lyckas. Vi arbetar med civilsamhället och näringslivet och har flera samarbeten, säger han och berättar att Volvo nu bygger upp ett center för service på tjänstebilar som ska kunna ge jobb i Biskopsgården.
Alla tjänar på mer jämlikhet är budskapet. Till exempel skulle Sverige kunna spara 200 miljarder kronor per år om en femtedel av den ojämlika ohälsan försvann, enligt rapporten.
Fakta: Jämlikhetsrapporten 2017
- Den socioekonomiska segregationen i Göteborg har inom vissa områden förvärrats sedan 2014
- Ojämlikheten inom alla undersökta områden, såsom hälsoval och inkomster, är tydlig
- Klyftorna mellan de kommunala skolorna har minskat när det gäller andelen elever med behörighet till gymnasiet. Bland annat har Bergsjöskolan ökat från 28 till 33 procent behöriga. Ryaskolan har ökat från 49 procent till 69 procent.
Källa: Jämlikt Göteborg
