Det sa jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) när hon på torsdagsförmiddagen presenterade den nya "medelstora" myndigheten som väntas få mellan 75 och 90 medarbetare.
- Ett antal tunga utredningar, och riksrevisionsverket, har påtalat att bristen på en myndighet lett till att satsade medel och goda intentioner inte fått genomslag mot ojämställdheten. Därför behövs en myndighet som med professionellt arbete förstärker och samordnar det arbete som redan sker, sa Regnér vid presentationen av den nya myndigheten på Annedalshus.
Möjligen i syfte att förebygga kritik, sa Åsa Regnér:
- Myndigheten ska bidra till effektivitet i jämställdhetsarbetet. Det ska inte vara en opinionsstyrande myndighet.
Att regeringen skulle inrätta en jämställdhetsmyndighet framkom i 2017 års budgetproposition, en överenskommelse med Vänsterpartiet.
Att Göteborg blir platsen för myndigheten bygger på "en samlad bedömning" som visar att Stockholm har tillräckligt med myndigheter samt att här finns det nationella sekretariatet för genusforskning vid universitetet.
Det leds av docent Kerstin Alnebratt, som innan hon startade sin akademiska karriär fram till 2002 var kommunalråd (S) i Göteborg.
Alnebratt får nu uppdraget att leda den organisationskommitté som ska göra det möjligt för den nya myndigheten att starta 1 januari 2018.
- Jag har jobbat med jämställdhetsintegrering i rätt många år. Begreppet tillkom efter ett förslag från (FP-ledaren) Bengt Westerberg 1994. Men det har inte blivit kontinuitet i arbetet, allt har tenderat att återgå till det vanliga när projektpengar tagit slut. Det är helt nödvändigt med en formell struktur för arbetet - eftersom ojämställdheten skapas i de etablerade strukturerna måste arbetet mot den också finnas där, sa Alnebratt.
Redan för elva år sedan kom ett utredningsförslag om en jämställdhetsmyndighet.
- Då var jag skeptisk. Men sedan dess har jag varit ute och sett behovet, sa Kerstin Alnebratt.
Den nya myndigheten ska ledas av en generaldirektör - blir det du?
- Vi får la se. Jag kanske söker, kanske inte. Jag hoppas att det kommer in många sökande, svarar Alnebratt.
Kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) ser "en helt annan tyngd i jämställdhetsarbetet" med den nya myndigheten.
- Det här blir bra för Sverige. Och för Göteborg är det väldigt angeläget att få de här samhällsvetarjobben.
På samma linje är också Pam Fredman, rektor för Göteborgs universitet. Hon var inte med på pressträffen men säger efteråt till GP:
- Vi har väldigt mycket kompetens i jämställdhetsfrågor i Göteborg. Jag kan inte se annat än att det nationella sekretariatet för genusforskning, som vi haft i snart 20 år, betytt mycket för regeringens beslut. Det är väldigt roligt för Göteborg och Västsverige.
I höstas var Göteborgs universitet med och undertecknade ett brev till regeringen med kravet på jämställdhetsmyndighet till Göteborg. Bland övriga undertecknare fanns Chalmers, Västsvenska handelskammaren, kommunen och regionen.
- Jag hoppas att detta är starten på något nytt, med fler statliga myndigheter till Göteborg, säger Pam Fredman.
En som inte är glad över den nya myndigheten är det moderata kommunalrådet Jonas Ransgård:
- Jag tycker inte det behövs någon jämställdhetsmyndighet. Det blir ännu en opinionsbildande myndighet med oklar verksamhet, hävdar Ransgård.
Din partikamrat Johnny Magnusson skrev (som regionstyrelsens ordförande) på brevet till regeringen i höstas med krav på att jämställdhetsmyndigheten hamnar i Göteborg.
- Jag ser ingen oenighet mellan oss. Moderaterna på riksnivå har sagt nej till jämställdhetsmyndigheten. Men om det ändå ska finnas en sådan, är det bra att den hamnar i Göteborg. Och då tycker jag, som Helene Odenjung (Lib), att den bör ligga i Biskopsgården eller Hjällbo, säger Ransgård.
