En annan dag minns jag att jag skulle ut från samma galleria fast med två matkassar och en barnvagn. Damen framför mig höll inte upp dörren utan den stängdes mitt framför vagnen. Jag blev så irriterad att jag inte höll upp dörren för nästa person. Och om jag hade hållit upp den så hade det inte varit från hjärtat utan mer uppfostrande ”så här gör man”. Känner du igen scenariot? Vi är så vi människor. Vi inspireras av det vi ser och läser.
I Brasilien har nyheterna slutat uppmärksamma kidnappningar just för att de ser en ökad tendens till just kidnappning om de skriver om det. Jag tycker mig se en lavinartad nyhetsrapportering på sexuellt utnyttjade barn.
Jag läste att en dömd pedofil återfick förtroendet som konfirmandledare i en församling i södra Sverige. Kommer andra församlingar bli inspirerade till samma galenskap just för att det står i tidningarna? Det får mig att fundera över världen som sådan och de nyheter som kablas ut. Det är ständigt dåliga nyheter. Den promille av personer som hittar på kriminella aktiviteter får enorm uppmärksamhet och får en annan att tappa tron på mänskligheten. Allt för en promille.
Vad skulle hända om vi började skriva goda nyheter? Skulle folk bli inspirerade till att göra goda saker eller skulle de bara sluta läsa nyheterna? Tidningar på nätet har gått från att presentera nyheter till att söka klickmonster. Journalister går mer och mer mot att gå från grävande journalistik till saker som läsarna vill se. Vi kan väl lämna journalistiken och bara börja med oss själva.
Det finns forskning som visar på att om vi utvärderar våra dagar innan vi går och lägger oss och skriver ned fem saker som gjorde oss glada den dagen, då lär sig hjärnan till slut att automatiskt snappa upp positiva saker i vår vardag. Den där gnällspiken du kanske tänker på skulle ha glädje av en sån rutin för hans hjärna har lärt sig att göra det exakt motsatta – snappa upp allt trist han varit med om för dagen.
Jag kände en sån person en gång i tiden. Vi satt på en fin restaurang där maten doftade gott, personalen var trevlig och miljön vacker. En kvinna i vårt sällskap tog upp sin gaffel och konstaterade att den hade fyra taggar istället för tre. ”Det var ju typiskt” muttrade hon. Jag blev nästan imponerad över hur hennes hjärna lyckades hitta något negativt denna för oss andra magiska kväll.
Lika imponerad blev jag av min son som råkade tappa min telefon i golvet så att skärmen gick sönder. ”Förlåt mamma” sa han dystert medan jag scrollade genom skärvorna och då lös han upp. ”Mamma, vilken tur att din telefon fortfarande fungerar”. Ja, det var verkligen tur och imponerande positivt.
Om jag skulle kunna inspirera någon med denna text så skulle det vara tre saker denna söndag.
Lämna mobilen utanför sovrummet. Det är mycket bättre att somna med sina tankar än med intryck från telefonen. Arrangera en blinddejt mellan två äldre vars ensamhet inte matchar deras fina personligheter. Jag gjorde det med min farfar och en av mammas grannar. De var kära sina sista fyra år i livet.
Gör ett vardagshjältedåd varje dag, alltifrån att hålla upp en dörr till att säga något snällt till en främling eller nära. Snälla handlingar sprider sig som en löpeld och denna värld behöver det. Trevlig söndag.
