George Braun lämnade över ordförandeskapet i Judiska församlingen i Göteborg i februari i år. Då hade han varit ordförande i åtta år. Vardagen för judar har förändrats sedan George Brauns barndom, då dörren till synagogan i Göteborg stod öppen.
– Jag tror att säkerheten vid judiska institutioner skulle chocka många som inte har judisk anknytning. Kontrollerna påminner om dem på flygplatser, säger han.
Mellan 25 och 30 procent av församlingens medlemsavgifter används för att betala säkerhetsarrangemang. George Braun skulle vilja se att polisen skötte bevakningen vid synagogan.
– Det som är unikt för oss är att vi blir påhoppade från extremvänstern, extremhögern och från personer med rötter i Mellanöstern. Grupper som normalt sett tycker illa om varandra förenas i hatet mot judar, säger han.
Bilden av utsattheten delas också av chefen för citypolisen i Göteborg, Anders Börjesson. Enligt honom har polisen kontakt nästan varje vecka med judiska församlingen för att diskutera säkerhetsläget. Det kan gälla arrangemang men också vad som händer i omvärlden.
– Omvärlden påverkar oss. Händer det något som berör vissa trossamfund eller grupperingar kan det få effekt även här. Det kan handla om val i vissa länder i Mellanöstern som får effekter även på gatorna i Göteborg, säger Anders Börjesson.
Polischefen påpekar samtidigt att de generellt har god koll när det kommer till arrangemang och möten anordnade av judiska församlingen.
– Det finns individer som skulle kunna tänka sig att angripa och skada judar. Det såg vi inte minst i helgen men det är inte så att man ska skrämmas och fara iväg.
Miljöminister Karolina Skog och samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan besökte under måndagen synagogan i Göteborg för att fördöma dådet. Ann-Sofie Hermansson beskrev attentatet som antisemitiskt och ohyggligt. I söndags kärleksbombades synagogan av människor som ville visa sitt stöd. Reaktionerna har betytt mycket för församlingen, säger George Braun.
– Givetvis tar vi till oss det här med glädje, säger han.
