När GP möter initiativtagaren Géza Nagy berättar han om de storslagna planerna han jobbat för i flera år. Ett stall och en paddock ska byggas och ett par kameler och alpackor ska köpas in till centret som planeras strax bakom Angereds arena. Inne i kamelcentret kommer besökare kunna både klappa och rida på kamelerna.
– Den största inkomstkällan kommer vara från turism. Det finns ett jättestort intresse för kameler både i Sverige och utomlands. Vi räknar med turister från hela världen, även från Japan och Kina, säger Géza Nagy som även har andra planer på intäkter:
– Vi tänker oss att Volvo eller andra företag kan fotografera sina produkter med kameler. Vi kan också ha modevisningar och sälja olika kamelprodukter.
"Politikerna väldigt positiva"
Enligt Géza Nagy kommer intäkterna kunna leda till att 20 personer anställs, även om en del ska komma via arbetsmarknadsåtgärder. Huvudsyftet med projektet ska vara integration och att få människor i sysselsättning.
– Politikerna har varit väldigt positiva till det här. De tror verkligen på vår idé om att göra Angered till en turistort.
I oktober 2015 redovisade Angereds kamelcenter att det samlade värdet av alla bidrag och stödpengar man beviljats — bland annat från Göteborgs stad, VG-regionen och Arbetsförmedlingen — uppgick till över en miljon kronor. Några månader senare fick man dessutom beskedet att Göteborgs stad beslutat att skänka ytterligare 500 000 kronor under 2016 i form av integrationsmedel.
Behöver mer bidrag
Mer bidrag behövs dock. Enligt Nagy kommer bygget av både stall, paddock och vägar att kosta cirka två miljoner.
Det andra problemet är bygglovet. Även om man fått lov att arrendera marken, har man hittills bara fått ett muntligt löfte om bygglov från en tjänsteman.
Det har dock inte stoppat kamelcentret från att bedriva verksamhet. Bland annat har man stängslat in marken för 125 000 kronor, åkt på studieresor i Tyskland och Kazakhstan, samt köpt in souvenirer i form av alpackaull, gosedjur och t-shirts. Man har också importerat 1500 liter kamelmjölk från Holland som sålts till privatpersoner.
Kamelmjölk – bra mot autism?
En som hjälpt till med mjölkförsäljningen är Malin Larsson, miljöpartistisk fullmäktigeledamot i Skara, som utöver att ha varit medlem i kamelföreningen också beviljats pengar för att forska om kamelhållning i Sverige. På Facebooksidan "Jag vill ha kamelmjölk NU" som följs av 73 personer, har Malin Larsson lagt ut flera inlägg med reklam för kamelcentrets mjölk. Det populäraste inlägget har gillats av tre personer.
– Det finns forskning som visar att kamelmjölk är extra nyttig.Man har bland annat tagit blodprov på barn med autism och sett att de gynnas av att dricka kamelmjölk, säger Malin Larsson och förtydligar senare att de studier somgjorts har varit i mindre skala.
Olagliga påståenden
När GP granskar en av kamelcentrets reklamaffischer som hängt uppe i Angered står det inte bara att mjölken lär vara bra mot autism, utan även att den hjälper mot tuberkulos, diabetes, leversjukdomar, Crohns sjukdom och att den motverkar tumörer. Olagliga påståenden enligt både Livsmedelsverket och Läkemedelsverket.
– Det är inte tillåtet att marknadsföra livsmedel med medicinska påståenden om de inte är godkända som läkemedel. Så vitt jag vet är kamelmjölk inte ett godkänt läkemedel, säger Jenny Johansson, livsmedelsinspektör på Livsmedelsverket.
Tror på idén
Malin Larssonsäger senare att hon inte varit involverad i själva affischen och att hon inte längre är med i föreningen. Hon menar också att hon enbart tipsat om försäljningen.
– Det är klart att man måste marknadsföra det på rätt sätt, säger Malin Larsson.
Men Géza Nagy försvarar sig.
– Vi har inte gjort någon aggressiv marknadsföring för detta. Men det är sådant som diskuteras på olika forum på nätet, säger Géza Nagy.
Enligt Nagy ska nu mjölken vara slutsåld. Vinsten blev cirka 10 000 kronor.
Hur ska ni få detta att gå runt?
– Det ser bra ut. Visst kommer vi att behöva söka fler bidrag för att kunna gå runt med allt, men på sikt tror jag vi kan bli självförsörjande.
Uppdatering: Efter GP:s publicering har Malin Larsson hört av sig och förtydligat att hon inte tycker att kamelmjölk ska användas som läkemedel och att forskningsunderlaget är för litet för att användas som marknadsföring.
–Det kan vara direkt farligt om folk tror att man kan bota allvarliga sjukdomar bara genom att dricka kamelmjölk, säger Malin Larsson.
Efter GP:s artikel publicerade Malin Larsson följande svar.
