Byggstarten av Karlavagnsplatsen och Karlatornet kommer nu allt närmre. Stadsbyggnadskontoret har jobbat med detaljplanen sedan januari 2015. Nu är den klar att granskas.
Stadsbyggnadskontoret har föreslagit att den ska ställas ut på granskning mellan den 18 januari till 8 februari. Under denna tid kan allmänheten och remissinstanser lämna in synpunkter.
Området föreslås få cirka 1800 bostäder, som bostadsrätter, hyresrätter, studentlägenheter och äldreboende. Utöver bostäder tillåter planen förskola, hotell, handel och kontor.
– Vi tror att detaljplanen kommer att överklagas. Vi bedömer dock att detaljplanen kan klara en prövning enligt plan- och bygglagen. Förhoppningsvis kan kommunfullmäktige anta planen i april, säger Tore Hjelte, planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret.
– Vi bedömer att vi hanterat de viktigaste frågeställningarna i detaljplanen, så byggstart kan bli sent 2017, början av 2018, säger Tore Hjelte, planarkitekt.
Planen var att Karlatornet skulle vara 266 meter högt, men är nu cirka 240 meter högt i detaljplanen.
Vad är orsaken till detta?
– Ekonomin är det som styr. Man behöver till exempel fem hissar om man bygger 240 meter högt. Ett högre hus blir mer komplicerat att bygga och dyrare, säger Björn Siesjö, stadsarkitekt.
Han säger att tornet till och med kan bli ännu lägre, 10 meter lägre, men då måste proportionerna ändras. Då krävs det en helt ny detaljplan.
Stadsbyggnadskontoret har satt en lägsta gräns på 230 meter för Karlatornet.
Enligt Björn Siesjö är det ekonomin som i slutänden styr vilken höjd byggnaden landar på.
Tornet har vridits 45 grader och flyttat söderut, varför då?
– Det beror på vindarna som kommer från havet. Det blir konstruktionsmässigt lättare att bygga. Att det är flyttat söderut i detaljplanen är för att det måste stå på ett berg.
Vad kan det betyda för Göteborg att få ett så tydligt landmärke?
– Jag kan bara jämföra med Turning Torso i Malmö, det har haft en jättebetydelse för staden. Det tillför något för staden, turisterna och göteborgarna, det blir en snackis och en tydlig silhuett, Göteborg har inga riktiga landmärken. Jag tror vi behöver fler "larger then life" märken, vi är möjligen lite för lagom i Göteborg, säger Björn Siesjö.
Kan det bli fler skyskrapor i staden?
– Nej jag tror inte det blir så många efterföljare, för det finns inte så många platser för sådana hus. Vi får förfrågningar men säger nej. Vi vill inte ha pinnar som sticker upp i de äldre delarna av stan, som i Vasastan och Vallgraven. Det skulle se konstigt ut.
Enligt Tomas Järund, kommunikationschef på Serneke är 275 bostäder av 590 bokade i Karlatornet. Detta efter fyra säljetapper av totalt sju. Nästa säljetapp blir efter årsskiftet.
