För Johan Trouvé är den stora vinsten inte att det kommer att bli möjligt att nå Stockholm på två timmar – utan att det kommer att gå att ta sig med tåg från centrala Göteborg till flygplatsen i Landvetter på mindre än en kvart. Och inte minst: att arbetsmarknadsregionen växer.
– Man kommer att kunna bo i Jönköping och jobba i Göteborg eller tvärtom. Det kommer att underlätta kompetensförsörjningen för västsvenska företag, säger han.
"Jag blev jätteglad"
Det var på en presskonferens i Almedalen under onsdagen som beskedet kom: Sverigeförhandlingen föreslår att höghastighetsbanan lånefinansieras och att alla sträckor byggs parallellt. Går inte det vill man prioritera sträckan Stockholm-Göteborg.
Johan Nyhus, kommunalråd med ansvar för trafikfrågor (S), satt i publiken när beskedet kom.
– Jag skuttade till, det måste jag nog erkänna. Jag blev jätteglad, inte minst för att man är så tydliga med att vi måste göra detta lite raskt, säger han.
Ulf Kamne, kommunalråd (MP), blev också positivt överraskad av beskedet.
– Det har varit lite olika signaler så det ger lite tangokänsla: ett steg framåt och ett steg tillbaka. Men det låter ju väldigt lovande och väldigt roligt.
Ska koppla ihop landet
Tanken är att en höghastighetsjärnväg ska koppla ihop landet. Det ska vara möjligt att bo i Jönköping och jobba i vilken som helst av de tre storstäderna, utan att få längre restid till jobbet än vad många stockholmare har i dag.
Men om utbyggnaden ska ske inom ramen för den vanliga investeringsbudgeten kommer hela systemet knappast vara klart förrän tidigast 2064, enligt Sverigeförhandlingens bedömning.
– Och det är nog optimistiskt räknat. I sådana fall skulle vi få ett trevligt, men inte särskilt modernt tågsystem när det är klart, säger HG Wessberg, chefsförhandlare.
Och det är i hans ögon, kort sagt, ingen bra idé.
– Därför föreslår vi lånefinansiering. Det är det enda vettiga. Det var så vi gjorde på 1800-talet när vi byggde stambanorna. Om vi hade byggt dem i den takt vi hade haft råd med, hade vi missat hela industrialiseringen.
Vill bygga hela systemet direkt
I första hand vill man att hela systemet byggs direkt – alltså att både sträckorna mellan Stockholm och Malmö samt Stockholm och Göteborg byggs parallellt, i det tempo som är praktiskt möjligt.
– Om det blir så kan vi vara klara med hela systemet 2035.
Men för den händelse man tvingas välja, så är det Stockholm-Göteborg som ligger högst i prioriteringsordningen.
– Det är välkommet att sträckan Stockholm-Göteborg prioriteras, kommenterar Jonas Ransgård, kommunalråd (M), som ser det som osannolikt att allt kommer att kunna finansieras på en gång.
Bara ett förslag
Kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, Ann-Sofie Hermansson (S), är försiktigt positiv till beskedet.
– Det är klart att det är positivt, men den är ju inte byggd än. Än så länge är det bara Sverigeförhandlingens förslag, säger hon.
Hur ser du på tankarna om lånefinansiering?
– Jag kan förstå att man tittar på det, för det finns ju problem med att bygga med vanliga anslag. Samtidigt finns det inga gratisluncher. Den ska betalas i vilket fall.
Nödvändigt att låna
Hennes partikamrat Johan Nyhus har en lite annan inställning. Han har uppvaktat regeringen och drivit frågan om lånefinansiering av infrastrukturprojekt på partikongresser.
Även Handelskammarens vd Johan Trouvé tror att det kommer att bli nödvändigt att låna till finansieringen, och att allt fler ser att det är enda alternativet om man vill bygga järnvägen inom rimlig tid.
– Det har blivit uppenbart att det här är en genomgripande infrastruktursatsning och nu när vi har så goda statsfinanser finns möjligheten att genomföra den.
Kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, Ann-Sofie Hermansson (S), är försiktigt positiv till beskedet.
– Det är klart att det är positivt, men den är ju inte byggd än. Än så länge är det bara Sverigeförhandlingens förslag, säger hon.
