Hundstallen i Stockholm och Skåne drivs av den ideella föreningen Svenska Hundskyddsföreningen som har nästan hundra år på nacken. De samarbetar nära med polis och länsstyrelser och tar varje år emot hundratals vanvårdade hundar, hittehundar och även privata omplaceringar. Hundarnas mentalitet testas och de socialiseras, i hopp om att de ska kunna få ett nytt hem i familj.
Erbjöds mark i Bergsjödalen
När föreningen ville etablera sig även i Göteborg erbjöds de 4500 kvadratmeter kommunal mark i Bergsjödalen, berättar verksamhetschef Margite Guséus Nordenstam.
– Vi hade stött på Göteborgs stad vid några tillfällen och nu kontaktade de oss. Vi erbjöds några olika tomter och vi fastnade för Bergsjödalen. Vi skulle få arrendera tomten och i avtalet står att vi senare ska bygga hundstall, säger hon.
Enligt avtalet skulle föreningen betala 64000 kronor per år för arrendet. Därefter skulle de kunna köpa loss tomten för 1,6 miljoner kronor. Ett 1400 kvadratmeter stort hundstall skulle byggas, med rastgårdar på resten av marken. Ungefär 50 hundar skulle få plats. Personal skulle anställas och både volontärer och praktikanter kunde räkna med plats.
– Så vi gjorde en ordentlig upphandling, valde mellan fem projektledare och tre arkitektbyråer, gjorde markprover och så vidare. 1,2 miljoner har alltihop kostat oss, säger Margite Guséus Nordenstam.
Trodde bygglovet var en formsak
Var ni klara över att ni också måste ha bygglov?
– Självklart! Man måste ju alltid ha bygglov för att bygga. Men eftersom det var Göteborgs stad som kontaktat oss och erbjudit en tomt trodde vi att bygglovet var en ren formsak. Vi hade ju inte betalat arrende om vi inte räknat med att få bygga.
Men någon formsak var det inte. För ett år sedan fick de avslag av byggnadsnämnden. En ny ansökan om bygglov gjordes – men även den avslogs, för ett par veckor sedan. Anledning: tomten är märkt som industrimark i detaljplanen. Och "hundstall kan inte anses ingå i användningen industri", enligt stadsbyggnadskontorets tjänstemän.
– Problemet är att det är fastighetskontoret som skriver arrendeavtal och stadsbyggnadskontoret som beviljar bygglov. Och de verkar inte prata med varandra, säger Margite Guséus Nordenstam och suckar.
"Kommer att begära tillbaka våra pengar"
Hundstallet har inte fått något nytt erbjudande av kommunen. Margite Guséus Nordenstam säger att de inte gett upp tankarna på att etablera sig i Göteborg och fortfarande hoppas på en kommunal tomt, men att föreningen också kontaktat en stor privat markägare.
Hon är besviken på Göteborgs stad.
– En företagslots kontaktade oss för några veckor sedan och försökte sedan att dra i några trådar. Men det var kört. Och någon från stadsbyggnadskontoret har ringt vår ordförande och bett om ursäkt. Vi har dock anlitat advokat och kommer att begära att få tillbaka våra pengar. Det är våra givares och medlemmars pengar som gått åt till det här, säger hon.
Hundstallet
Till Hundstallets 60 platser i Stockholm kommer varje år 400-500 hundar in. Hundstallet i Skåne startade i höstas och har 40 platser. I Göteborg är planen plats för 50 hundar samtidigt.
De flesta hundar kommer in via polis eller länsstyrelse, de kan vara farliga för allmänheten eller vanvårdade. En del är hittehundar, andra är privata omplaceringar.
Större blandraser är vanligare än mindre hundar.
Att få en omplacerad hund kostar 3000-4500, det är valparna som kostar mest.
Verksamheten finansieras via insamlingskampanjer, medlemsavgifter, sms- och swishgåvor, donationer och arv.
