Nästan varannan 16-årig kille lägger mer än tre timmar varje dag på tv- eller datorspel, enligt siffror från Statens medieråd. Men enligt beteendevetaren Tarja Larsson är det svårt att säga var gränsen mellan en givande hobby och ett ohälsosamt beteende går.
– Om ett barn spelar fyra timmar om dagen men samtidigt har en hobby, äter med familjen och en aktiv fritid så är det ju inte ett problem. Men när det får negativa konsekvenser, att de mår dåligt, det leder till konflikter eller att man sätter livet på paus och flyr in i spelet så är det ett problem, säger hon.
Stort behov av hjälp
För tre år sedan startade hon projektet Överdrivet dataspelande på Spelberoendes förening i Göteborg.
Projektet finansieras av Allmänna arvsfonden som har gått in med 3,5 miljoner kronor.
Pengarna innebär att Tarja Larsson har kunnat jobba heltid med projektet. Hon har drivit självhjälpsgrupper för spelare och anhöriga, föreläst på skolor och nu dokumenteras projektet så att fler kan ta del av arbetssättet.
Enligt Tarja Larsson är behovet stort. Sedan starten har hon varit i kontakt med drygt 100 ungdomar och mer än dubbelt så många anhöriga som är oroliga över sina barns datorspelsvanor.
"Ser det ofta inte som ett problem"
Till en början var det dock de anhöriga som hörde av sig, inte spelarna.
– Ungdomarna ser det oftast inte som ett problem eller beroende, utan som en ungdomskultur och det finns alldeles för lite forskning. Så de kommer ofta hit med ett motstånd, säger hon.
Studier visar också att det kan finnas flera positiva aspekter av datorspel. Bland annat kan det leda till bättre koordination, språkinlärning och att spelaren får bättre förmåga att fokusera på att lösa en uppgift.
Avslutas vid årsskiftet
– Det är viktigt att inte glömma de positiva bitarna och det måste även föräldrar förstå. Men det finns en grupp som flyr in i spelet och då kan det få negativa konsekvenser. Jag kan tycka att det är alarmerande när man ser att barnen knappt går ut och sparkar boll eller rör på sig. Det är ett problem som jag tror kommer öka, säger Tarja Larsson.
Vid årsskiftet ska dock projektet avslutas. Tarja Larsson har varit i kontakt med politiker och kommunen, men än har hon inte hittat någon som vill finansiera en fortsättning.
– Jag hoppas att kommunen eller någon annan kan se vikten av att ha en sådan här verksamhet, sen kan man se över hur den ska drivas. Det diskuteras ofta om det finns ett problem eller inte. Jag vet att det finns många som har problem med och det är för lite diskussion om hur vi ska lösa det, säger hon.
Hjälp till unga som spelar för mycket
Överdrivet dataspelande har funnits i tre år och vänder sig till unga personer som spelar för mycket dator- och/eller tv-spel och oroliga anhöriga. Projektet drivs av Spelberoendes förening i Göteborg och finansieras av Arvsfonden.
Sedan 2014 har över 100 unga spelare fått hjälp att antingen sluta spela helt eller hitta en balans mellan dator- och tvspel och andra aktiviteter.
Enligt projektets egen utvärdering uppger omkring två tredjedelar av de svarande deltagarna att de spelar mindre i dag mot när de först kom i kontakt med självhjälpsgruppen. Ingen uppger att de spelar mer än tidigare och 12 personer har slutat spela helt.
Källa: Överdrivet dataspelande
