Till en början ser det bara ut som en liten blåaktig tuss som sticker upp ur den korniga sanden. Men när Mena Kourie och Mostafa Mohammadi tar i och drar ger sig den solblekta trossen sakta tillkänna. Meter efter meter vräker flikig plastfiber undan blöt sand. En luftfärd senare landar det grova repet i en knökfull svart sopsäck som står parkerad på stranden.
– Oj, det är så mycket rep. Och så mycket plast, konstaterar Mena Kourie efter en titt i säcken.
Senast Mena Kourie åkte båt var på vägen till Europa från krigets Syrien. Mostafa Mohammadi hade aldrig satt sin fot på en båt innan första dagen på sommarjobbet. Nu ska de i fyra veckor arbeta som strandstädare i Göteborgs skärgård.
– Det är ett bra jobb, man hittar så mycket saker. Det är lite tungt ibland men så fint att vara ute i naturen. Och det är kul att åka båt, säger Mostafa Mohammadi som ursprungligen kommer från Afghanistan.
Godispapper, PET-flaskor och oljeklumpar
Städbehovet är stort. När strandstädarnas lilla aluminiumbåt angör Vargös klippor står där redan några färgglada fiskelådor med brittisk märkning och ett gäng sopsäckar som någon hjälpsamtsamlat ihop. Men skräpet tar aldrig slut. Längs med strandkanten plockar sommarjobbarna upp godispapper, tändare, tops och PET-flaskor. En hel del är lämningar från semesterfirare och mycket kommer från sjöfarten; trossar, fiskelådor, klumpar med stelnad olja och paraffin. Nötta etiketter skvallrar om ursprungsland. Danska kakförpackningar, konserver från Ryssland och mjölkpaket från Polen trängs på skärgårdsklipporna.
– I går hittade vi en hel betonggris i plast med ett brittiskt telefonnummer på, berättar säsongsanställde Marcus Sellström medan båten skumpar vidare till Galterö.
Mer plast än fisk i haven år 2050
Forskningsrapporterna om det marina skräpet är illavarslande. Plast i haven dödar en miljon fåglar och 100 000 däggdjur varje år. Stormfåglarna i Nordsjön har i genomsnitt 33 plastbitar i magen. Om 30 år är det mer plast än fisk i haven. De alarmerande siffrorna är svåra att ta in. Vid landstigning på Galterös västsida blir det mer greppbart. Drivor med färgglada plastpartiklar ligger intrasslade i vass och tång på klipporna.
Göteborgs stad ansvarar för strandstädning från Tistlarna i söder och upp till Nordre älv. Städningen utförs från maj till september av två anställda – i år är det Marcus Sellström och kollegan Pontus Gjertsson. Under åtta sommarveckor får de även hjälp av sex feriearbetande ungdomar. Park- och naturförvaltningens totala budget för städningen är 750 000 kronor per år. Det kan jämföras exempelvis med de 75 miljoner som avsatts till att flytta och fälla träd i samband med byggnationen av Västlänken.
– Det hade ju varit fint med mer resurser. Hade vi bara varit några till så hade man kunnat göra så mycket mer. Vi kommer inte ens runt ett varv per säsong, säger Marcus Sellström och syftar på det vidsträckta område de ansvarar för att städa.
Svårt att städa upp mikroplast
Ur en väldig hög med tång lirkar han fram metervis med orange och blått rep. Det som är svårast att städa upp är det som redan vittrat sönder; mikroplasten. Det är också den som är allra skadligast. Plasten suger upp miljögifter och tar sig sedan in i hela ekosystemet via fåglar och fiskar som misstar den för mat.
Bristen på resurser gör att strandstädarna måste prioritera. Det går inte att få med sig allt skräp, speciellt inte de minsta partiklarna.
– Lite tröstlöst känns det ju när man ser allt det här. Någonstans får man ge sig och säga att det räcker, men det gör det ju inte. Det är i de här högarna alla mikroplaster ligger, säger Pontus Gjertsson och slår ut med armen över strandremsan.
Tillbaka i Fiskebäck räknas dagens skräpskörd: 25 fulla sopsäckar, åtta fiskelådor och tio liter bensin. På tre timmar.
Fakta: Detta kan du göra
- Plocka upp efter dig. Majoriteten av det marina skräpet har slängts på land. Sopsortera, återvinn och skippa engångsförpackningar.
- Köp begagnade kläder, tvätta lagom ofta och strunta i sköljmedel – då lossnar färre mikroplaster. Fleece och syntetmaterial är de värsta miljöbovarna.
- Badrummet är en plastfälla. Tandkräm, smink och hudvård innehåller ofta mikroplaster. Granska tuberna och bojkotta de som innehåller polyethylene, polypropylene, polyethylene terephthalate, polymethyl methacrylate och nylon.
- Byt tamparna på båten till miljövänligare alternativ av hampa eller bomull.
- Vill du göra en insats för skärgården? På webbsidan renkust.se finns en strandstädarkarta där privatpersoner eller föreningar kan märka ut platser som behöver städas eller som du själv städat. Det går även bra att markera en plats med "hämtbehov", om du städat men inte har möjlighet att frakta bort avfallet själv.
Källa: Naturskyddsföreningen,Ren och Attraktiv Kust
