Överläkare Lars-Olof Larsson vid Angereds närsjukhus.
Överläkare Lars-Olof Larsson vid Angereds närsjukhus.

D-vitaminbrist bakom flera sjukdomar

ANNONS
|

- Det är möjligt att vi i framtiden ska ta prover på D-vitamin mera regelbundet. Inte bara när vi misstänker bristtillstånd, säger Lars-Olof Larsson, överläkare vid Angereds närsjukhus.

Han välkomnar det växande intresset för D-vitaminer och hoppas att sjukvården agerar snabbt. Nya forskningsrön har visat på positiva effekter mot en rad olika sjukdomar, som reumatism, diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

- Det finns stora vinster att göra på att kontrollera D-vitaminnivån. Förutom att patienter med bristvärden slipper mycket lidande, kan sjukvården spara pengar om allvarliga sjukdomar förebyggs.

Lars-Olof Larsson hoppas och tror att D-vitaminet snart får samma status som B12 och folsyra, två vitaminer vars nytta det numera råder bred enighet om.

ANNONS

På Angereds närsjukhus har han träffat på patienter som gått länge med muskelsvaghet eller nedstämdhet utan att sjukvården hittat någon direkt förklaring. D-vitaminbrist är inte alltid den orsak som läkarna först tänker på.

En ung kvinna sökte för en tid sedan vård för att hon kände sig ovanlig kraftlös efter en förlossning. Hon orkade varken studera eller engagera sig i sitt nya barn.

- Jag bad henne resa sig från stolen utan att ta stöd med armarna. När hon inte klarade det förstod jag att något var allvarligt fel, säger Lars-Olof Larsson.

Enkelt blodprov

Ett enkelt blodprov visade att kvinnan led av svår brist på D-vitamin. Hennes värde uppmättes till mindre än 10 enheter (nanomoule per liter). Optimalt anses vara att ligga mellan 75 och 150, men så höga nivåer har många människor i Skandinavien svårt att nå vintertid.

- På våra breddgrader kan vi bara lita på solen som D-vitaminkälla under några få månader, säger Lars-Olof Larsson och berättar att han själv därför tar kosttillskott.

Förr fick svenska skolbarn fiskleverolja för att förebygga engelska sjukan, en bristsjukdom som beror på för lite D-vitamin och som leder till ett mjukt och missformat skelett. Sjukdomen har för övrigt fått sitt namn av att många barn drabbades under industrialiseringen då engelska arbetarfamiljer flyttade från den soliga landsbygden till städerna.

ANNONS

I Sverige berikas i dag en del mejeriprodukter, som till exempel lättmjölk, men många har ändå svårt att få i sig tillräckliga mängder D-vitamin via kosten. Som GP tidigare berättat har Livsmedelsverket ändrat sina rekommendationer och nu övervägs att införa berikning av fler matvaror.

I dag vet man att det under högsommaren räcker att vara i solen en kort stund varje dag för en ljushyad person, medan mörkhyade behöver solljus tio gånger så lång tid. I länder nära ekvatorn, där solen står högt på himlen mycket längre är det lättare att nå "rätt" D-vitaminnivå.

Mot den bakgrunden har det talats om ökade risker för D-vitaminbrist hos vissa invandrargrupper i Sverige, framförallt kvinnor med heltäckande klädsel eller mörk hudfärg. Men Lars-Olof Larsson hävdar att vi som bor i Skandinavien har ett gemensamt problem, inte minst med tanke på de långsiktiga effekterna på hälsan.

- Den viktiga diskussionen handlar därför om att vi är många som kan behöva extra tillskott. Inte minst gäller det äldre personer som på grund av D-vitaminbrist kan få ökad muskelsvaghet och benskörhet och därmed lättare drabbas av frakturer, säger han.

ANNONS