Bostadsbristen slår mot alla

Bostadsbristen slår mot hela samhället och allra hårdast mot de mest utsatta.

– Det handlar om de som saknar förankring på bostadsmarknaden eller ekonomiska resurser att köpa en lägenhet. Resultatet blir trångboddhet och att socialtjänsten får köpa platser för väldigt mycket pengar. Det är en problematik som blivit mer och mer synlig de senaste åren, säger Erik Gedeck, chef för boendeavdelningen på fastighetskontoret.

Hemlösheten förändras. Stereotypen av hemlöshet, uteliggare som sover under broar och i parker, finns fortfarande men är en mycket liten andel av alla hemlösa. Senast Göteborgs kommun mätte var det runt 40 personer. Hemlösheten har fått nya ansikten, enligt Erik Gedeck.

– Den grupp som växer är de som är hemlösa men som inte har andra problem. Det är en grupp som ökat ganska kraftigt på några år.

LÄS MER:Hemlösheten diskuteras i GP Live

De som befinner sig i akut hemlöshet kan delas in i två grupper: barnfamiljer och ensamstående med social problematik som till exempel missbruk eller psykisk ohälsa. Akut hemlöshet innebär att man är hänvisad till att bo i kommunens akutboenden, som härbärgen, eller sover utomhus eller i andra allmänna utrymmen. Mellan 230 och 250 familjer är akut hemlösa i Göteborg.

I de familjerna finns 660 barn. Göteborgs kommunala bostadsbolag har sedan början av 2015 lämnat 600 lägenheter till bostadslösa familjer. Nästa år blir det ytterligare 100 lägenheter.

– Det är en jätteviktig satsning, som jag vågar säga är Sveriges största hemlöshetssatsning. Att få en fast punkt ger helt andra förutsättningar för att få en bra start i livet, säger Erik Gedeck.

Men bostäderna räcker inte till för att täcka upp behovet för stadens hemlösa familjer.

– Så är tyvärr läget. Där skapar vi nu fler boenden i egen regi. Det handlar om ett 150 platser sedan i juni i år och blir ytterligare 70 platser nästa år, säger Erik Gedeck.

Fler köar för bostad

Bostadsbristen leder också till att kön till Boplats växer och växer. Med undantag för ett hack i kurvan 2014, när en avgift för köandet infördes, blir det stadigt fler som hoppas få bo i Göteborg. Den sista oktober i år var det 236 000 som betalar för att stå i Boplats kö. Köns längd växer mer med ungefär 20 000 per år. Bostadsbristen blir värre och värre.

– Det får man väl tolka det som, säger Mats Ekblad på Boplats Göteborg.

Samtidigt är inte situationen unik för Göteborg.

– De flesta kommunerna i Sverige har sagt att de har bostadsbrist. Många av våra registrerade är inte från Göteborg utan kommuner runt omkring. Det hänger säkert ihop med det, säger Mats Ekblad.

LÄS MER:Hemlöshetsplanen nådde inte målen - ny plan tas fram

Det har inte alltid varit bostadsbrist. De flesta är överens om att fröna till den obalans som finns på bostadsmarknaden såddes i början av 90-talet. Då avreglerades och marknadsanpassades marknaden. Bostadsdepartementet försvann och staten slutade låna ut pengar till bostadsbyggandet. Det ledde till att färre bostäder byggdes och gav med åren en stor brist på främst hyresrätter i en majoritet av Sveriges kommuner. Bostadspolitiken gjordes om för att systemet kostade för mycket. Dessutom har delar av allmännyttan sålts ut. Enligt siffror från Boverket såldes 2016 11 000 allmännyttiga bostäder till privata hyresvärdar och bostadsrättsföreningar i Sverige.

Nu har byggtakten ökat, både i Sverige och Göteborg. Men samtidigt ökar landets befolkning ännu snabbare. Det innebär att bostadsbristen blir värre, trots att byggandet taktat upp. Under det här årets tre första kvartal har 1 777 nya bostäder färdigställts i Göteborg. De pågående byggprojekten har ökat kraftigt i Göteborg, från runt 4 000 bostäder vid slutet av det tredje kvartalet förra året till 7 700 i år. Göteborgs kommun har stundtals haft problem att hänga med i sina egna byggplaner och flaskhalsar har skapats inom främst trafikkontoret, stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret. De problemen kvarstår fortfarande till viss del vilket gör att det nu finns en oro för att att byggandet riskerar att sjunka om några år igen.

LÄS MER: "Det byggs inte bostäder för sådana som mig"

Ettor för 8 000 i månaden

Samtidigt ställer sig många också frågan vem det är man egentligen bygger för. Just nu har uthyrningen inletts av allmännyttiga Bostadsbolagets 111 nya hyresrätter med vacker havsutsikt i Askim. På platsen finns i dag kranar, arbetsfordon och två stora husskelett. Inflyttning blir om ungefär ett år. Ettorna där kommer att kosta mellan 7 681 och 8 301 kronor. Den typen av projekt är Kristofer Lundberg, Hyresgästföreningens ordförande i västra Sverige, mycket kritisk till.

– Det visar på hyckleriet när man pratar om blandstad. Man pratar om att man bygger bostadsrätter i förorten men det är inte så att man också bygger billiga hyresrätter i Hovås eller Askim, säger han.

LÄS MER:Hundratals ensamkommande kan bli hemlösa i Göteborg

Kristofer Lundberg, även aktiv i Rättvisepartiet Socialisterna, menar att allmännyttans fastighetsvärdar blir svårare och svårare att skilja från de privata värdarna. Då blir frågan varför det över huvud taget ska finnas kommunala bostadsbolag, enligt honom.

– Det är frågan vi börjar ställa oss inom Hyresgästföreningen. Kanske måste vi börja bygga bostäder själva. Allmännyttan har ett stort bostadssocialt ansvar som man tyvärr inte tar, säger han.

http://www.gp.se/nyheter/göteborg/skräcken-för-att-bli-hemlös-1.11375868

"Våldsamma övertoner"

Beskrivningen av allmännyttan som idélös och tandlös delas inte av alla. Lars Johansson (S) är styrelseordförande i Framtiden, den kommunägda koncern som äger till exempel Familjebostäder, Bostadsbolaget och Poseidon. Han pekar på att Framtiden lämnat en betydande del av deras lediga lägenheter till fastighetskontoret för så kallade bostadssociala behov.

I den kategorin finns inte bara hemlösa utan även till exempel nyanlända. Förra året handlade det om 1 270 lägenheter, vilket är 30 procent av alla lägenheter som blev lediga inom allmännyttan förra året. Lars Johansson menar att det handlar om "våldsamma övertoner" från Hyresgästföreningens Kristofer Lundberg.

Undersökningar som gjorts visar att de som flyttar in i allmännyttans nya bostäder kommer från befintliga kommunala bestånd i runt 75 procent av fallen, enligt Lars Johansson. Det innebär att andra, ofta billigare, hyresrätter kommer ut på marknaden.

– Det blir lite förenklat att peka på att vi bygger dyra lägenheter eftersom det i många fall innebär tomma lägenheter i nästa skede, säger Lars Johansson.

TEXT

Filip Kruse

filip.kruse@gp.se