Den stora trappan på Världskulturmuséet är full av familjer och barn. Alla har de kommit hit för att, genom ett rocka sockorna-kalas, uppmärksamma att olika är bra. Det är allsång med Här kommer Pippi Långstrump. Överallt i publiken sitter människor som förutom att sjunga också tecknar låtarna. Upphasade byxben blottar udda strumppar, att rocka sockorna har blivit en symbol för Internationella Downs syndromdagen.
Det är andra året i rad som festligheterna arrangeras på Världskulturmuséet. På schemat står bland annat teckensång, cirkusskola, disco och pyssel. Cassandra Long Carrasco är här för att hon älskar kalas, tillsammans med sina föräldrar Gary och Minerva.
– Vi firar att alla barn är olika. Vi var här förra året och det var jätteroligt. Vi ville såklart vara med i år igen. Det är viktigt att uppmärksamma detta. Och inte bara barn med Downs syndrom, utan att alla barn har en chans i samhället, oavsett vad man har för diagnos eller om man inte har det, säger Minerva Long Carrasco.
Kalaset på Världskulturmuséet arrangeras av Svenska Downföreningen, FUB Göteborg och Göteborgs Downfamilj. Jenny Lindström Beijar är en av de som varit med och gjort dagen möjlig. Hon har två döttrar. Hennes äldsta är fyra år, Vanja, och har Downs syndrom.
– Vi vill bjuda in till ett stort kalas för att fira den här dagen och för att visa på allas lika värda och att vi alla är unika, precis som vi är. Att vi gör det här i form av ett stort kalas har också att göra med att vi vill uppmärksamma det faktum att alla inte blir bjudna på barnkalas i samma utsträckning.
Förra året kom runt 1 000 personer. Intresset i år är minst lika stort med familjer som rest hit från bland annat Jönköping och Malmö.
– Nu är det andra året och då är det en tradition. Kampanjen Rocka Sockorna sänker trösklarna för att börja prata om olikheter, säger Jenny Lindström Beijar.
Ellen Melin är 13 år och stod för en bejublad sånginsats när kalaset drog igång. Hon tycker Internationella Downs Syndrom-dagen är bra och hade själv udda strumpor i tisdags. Men inte idag. Hon är här tillsammans med sin moster, resten av familjen är i Stockholm men ska ansluta lite senare.
– Det gick bra. Jag gillar att sjunga, säger hon.
Varför ville du vara med här i dag? – Jag vet inte. Det är kul, säger hon innan det är dags för nästa punkt på programmet med fika en våning upp.
