– Haha. Det är kanske något som borde införas, sa en ung kvinna som GP träffade på torget strax efter klockan 13.
Hon stod där och väntade på en kompis, inte på att stiga ombord på den knirkande förlossningsspårvagn som Åke Uterin (uterus: livmoder) flaggat för. Med start i vår skulle den cirkulera runt Linnéstan och Majorna, erbjuda fyra vårdplatser och ha Sahlgrenskas specialistvård inom räckhåll.
GP följde därmed en gammal tradition att roa och lura läsarna denna dag.
I år hade dock flera medier spolat aprilskämten, på grund av spridningen av falska nyheter, i fokus sedan det amerikanska presidentvalet.
Ingvar Näslund är chefredaktör på Västerbottens-Kuriren. Han tycker det är viktigt för en tidning att ha glimten i ögat, men beslutade ändå att fimpa årets aprilskämt.
– Vi har haft superlyckade aprilskämt historiskt, bland annat ett om en man som efter en märklig utekväll blev pappa till fyra barn. Men nu kände vi med tanke på den debatt och diskussion som är kring mediernas trovärdighet kopplat till falska nyheter att vi inte ville göra något sådant i år, säger Näslund till TT.
Bland övriga tidningar som gjorde försök att lura läsarna fanns Nerikes Allehanda, som berättade att Örebro slott ska husera ett toppmodernt it-kompani när värnplikten återinförs. Slottets tjocka väggar skulle effektivt hindra fiendens signalspaning, men i ett skarpt läge skulle soldaterna sköta sina "elektronkanoner" hemifrån.
Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad slog till med en storsatsning på batteridrivna färjor över Öresund. Som en alternativ idé presenterades färjor framdragna av magneter. Alltsammans presenterat av en norsk oljemiljonär vid namn Jon Li Thium.
Katrineholms Kuriren körde på att kommunen ska byta ut namn på gator och torg till företagsnamn. Detta presenterades som ett utmärkt sätt för små kommuner att öka sina inkomster.
Aprilskämtets historia är mycket lång. Skojandet startade på 1500-talet, kanske ännu tidigare, uppger Agneta Lilja, etnolog vid Södertörns högskola:
– Det hörde ihop med vårfirandet - människorna gick ur huse, klädde ut sig, ställde till med karnevaler, sjöng och förde oväsen. De började även skämta med varandra och luras. Vårens ankomst firades mycket större förr i tiden, då människorna var mer beroende av solljuset för att kunna utföra sina jobb.
Agneta Lilja har funderat över vad som är ett bra skämt.
– För att det ska vara roligt får det aldrig rikta sig mot en utsatt grupp. Man ska driva med överheten, eller kanske med mänskliga tillkortakommanden som girighet, säger hon enligt ett pressmeddelande från Södertörns högskola.
