Ensamkommande planerar självmord på nätet

ANNONS
|

Tre ensamkommande unga har tagit sina liv runt om i Sverige i år, nu senast på boenden i Trollhättan och Ed.GP berättade i veckan om rörelsen Vi står inte ut, som varnade för att självmord bland ensamkommande i Sverige kan bli allt fler. Nu växer oron för den psykiska hälsan hos gruppen allt mer. På sociala medier har flera ensamkommande själva uttryckt att de vill ta sina liv och letat efter andra att göra det tillsammans med.

Organiserar sig på Facebook

Eliz Lindström, fritidskonsulent i Huddinge, har själv stöttat flera afghanska ungdomar som pratat om självmord på Facebook.

– För att nå dem måste man gå via sociala medier. Jag har lärt känna fler och fler där och gått med i framför allt en grupp, som har över 17 000 följare, nästan bara afghaner som bor i hela Sverige, säger Eliz Lindström.

ANNONS

Hon berättar att gruppen tidigare mest använts för att ge varandra tips och att träna på svenska. Men efter de senaste självmorden bland ensamkommande, har stämningen förändrats. Bilder på de som tagit livet av sig har cirkulerat på sidan. Flera unga har också postat bilder på uppskurna armar, med kommentarer som ”Vem vill ta självmord. Vi kan göra det tillsammans” och ”Nästa ska vara jag som ska ta mitt liv".

– De här barnen är så förtvivlade. Många har fått avslag eller blivit åldersuppskrivna och har enormt höga stressnivåer. Plötsligt har de börjat skriva att "nästa gång är det min tur" och letat efter andra som vill ta livet av sig tillsammans med dem. Det blir något slags martyrskap, säger hon.

Nu har rörelsen Vi står inte ut lagt till fler av sina egna medlemmar i gruppen, för att kartlägga och ge stöd till de som mår dåligt.

Eliz Lindström är rädd för utvecklingen bland de unga hon har kontakt med.

– Det är fruktansvärt. Det kommer att dö fler barn. Även om vi försöker att plocka upp grabbarna direkt, fylls det på med kommentarer och bilder, säger hon.

LÄS MER: Varnar för fler självmord bland ensamkommande

Kan bli smittoeffekt

Barnombudsmannen Fredrik Malmberg har tidigare uttryckt en oro för den psykiska hälsan hos asylsökande barn och unga. Efter att oron kring organiserade självmord lyfts fram av Vi står inte ut, har han kallat till ett möte med Migrationsverket, Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg i nästa vecka.

ANNONS

Och det är fler som vittnar om att den psykiska ohälsan bland ensamkommande ökat de senaste månaderna. Till exempel har söktrycket på barn och ungdomspsykiatrin (BUP) i Storgöteborg ökat markant, framför allt sedan man började skriva upp ungdomarna iålder.

– Vi är väldigt bekymrade över vad det gör med den psykiska ohälsan i gruppen, när de från en dag till en annan kan behöva flytta, lämna sin skola, sitt boende och kanske en idrottsklubb. De förlorar den enda tillhörighet de skapat i det svenska samhället, säger Suzanne Ågård, chefsöverläkare för barn och ungdomspsykiatrin på SU.

Hon har inte hört talas om organiserade grupper som talar om självmord via sociala medier.

– Däremot pratar vi ofta om smittoeffekt inom barnpsykiatrin, alltså att ett självmord inom en grupp kan öppna en dörr och visa på det som en möjlighet även för andra inom gruppen, säger hon.

LÄS MER: Fler ringer stödlinje för ensamkommande

Rädd för katastrof

Anna Olsson är psykolog och jobbar inom Flyktingbarnteamet, ett litet specialistteam inom VG-regionen. Den stora majoriteten av hennes patienter är unga ensamkommande killar från Afghanistan.

– De är väldigt slitna av ovisshet och rädsla och följer såklart vad som händer genom sociala medier som Facebook. Många av dem har bott eller rest ihop och sedan splittrats av olika anledningar, så det blir en viktig väg för dem att bygga upp och hålla kvar i mänskliga relationer säger hon.

ANNONS

Många har varit i Sverige i drygt två år utan att komma in i asylprocessen och vänder sig till sociala medier för att hantera ovissheten.

– De patienter jag har mår väldigt dåligt och många är upptagna av självmord. Då blir de påverkade när de ser någon annan i samma situation som dem, som inte orkade mer. Är man skrämd, som ett barn på flykt är, hittar man snabbt dåliga nyheter. Man är hela tiden rädd för en katastrof, säger hon.

Även samtalen till Rädda barnens stödlinje för ensamkommande flyktingbarn har ökat kraftigt den senaste veckan, så mycket att de inte kunnat ta emot alla samtal. Därför har de öppnat ytterligare en linje.

Hit kan du vända dig om du mår dåligt

  1. Rädda barnens stödlinje: 020 - 077 88 20. Samtal på engelska, pashto, dari och arabiska. Varje dag, kl 15–18.
  2. Nationella hjälplinjen: 020-22 00 600. Alla dagar kl 13 - 22.
  3. SPES, Riksförbundet för Suicid Prevention: 08- 34 58 73. Alla dagar, kl 19- 22.
  4. BRIS - Barnens hjälptelefon: 116 111. Måndag-fredag kl. 15-21, helger kl. 15-18.
  5. Självmordslinjen: 90101 Chatt och telefon dygnet runt.
ANNONS