Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Ekonomin oroar – nu och på längre sikt

    Kommunen väntas gå med en dryg miljard kronor i vinst under 2018. Det låter kanske bra, men om man skrapar det minsta på ytan framträder en helt annan bild. Utan reavinster och utdelning från de kommunala bolagen hade det blivit ett rejält minus. Och på sikt lär det bli ännu tuffare.

    Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

    De kommunala bolagen kommer under 2018 att bidra med 810 miljoner kronor till kommunens kassa, enligt beslut i kommunfullmäktige. Det genom en ägarutdelning från Stadshus AB, moderbolag i kommunens koncern.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Men det finns ett par problem.

    Nivån på utdelning är högre än vad bolagen klarar av – förra året tvingades Stadshus AB låna 580 miljoner kronor från Kommuninvest för att klara av att betala den beslutade utdelningen.

    Rimligt?

    Oppositionsledaren Jonas Ransgård (M) tycker inte det. Enligt hans sätt att se det är ett det sätt att dölja att kommunen inte går runt ekonomiskt, att man tvingas låna till driften: "Om kommunen hade lånat pengarna hade det blivit en helt annan debatt. Nu låter man bolagen låna, så att det ska se ut som att kommunen går runt", säger han.

    Lägre utdelning på sikt

    Även det rödgröna styret har sina betänkligheter. I budgeten för 2018 – alltså den som antogs av kommunfullmäktige för ett år sedan – framgår att Göteborgs stad ska ta ut en regelbunden utdelning av de kommunala bolagen. Men också att dagens utdelningsnivåer inte är hållbara i längden. Stadsledningskontoret jobbar med uppdraget att ta fram en modell som kommer att fungera över tid. Tanken är att den ska vara på plats och gälla från 2020.

    Men nu är det alltså 810 miljoner kronor som gäller och det hjälper till att rädda kommunen från röda siffror.

    I den uppföljningsrapport som debatterades i kommunfullmäktige under torsdagen framgår att prognosen just nu pekar på att kommunen gör ett positivt resultat på 1,1 miljarder kronor. Utöver utdelningen från bolagen är det reavinster från markförsäljning – om 850 miljoner kronor – som gör att kommunen hamnar på plus.

    Kunde varit minus 400 miljoner kronor

    Det strukturella resultatet, det vill säga resultatet rensat från utdelning och reavinster, bedöms hamna på minus 400 miljoner kronor.

    Hur bekymmersamt det är kan man ha olika uppfattning om.

    Men en faktor som gör oron svårare att skaka av sig är att vi trots allt befinner oss i en högkonjunktur. Det är nu det borde gå att samla i ladorna för sämre tider.

    I uppföljningsrapporten pekar stadsledningskontoret på att det finns anledning att känna en viss oro såväl för hur svensk ekonomi som världsekonomin kommer att utvecklas. Att högkonjunkturen inte kommer hålla i sig i all evighet är inte svårt att slå fast.

    Vänsterpartiets kommunalråd Daniel Bernmar sa i debatten att det här är ett mindre problem: två miljarder kronor finns avsatta i en utjämningsreserv, och därmed är man rustade för sämre tider, menar han.

    Större problem på sikt

    En annan varningssignal som stadsledningskontoret trycker på i rapporten är att kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. Detta ser man som "bekymmersamt med tanke på de betydande ekonomiska utmaningar som staden står inför". Rekommendationen blir att politikerna behöver "begränsa kostnadsutvecklingen".

    Även utan en väntad svacka i konjunkturen kan de kommande åren bli svåra. Staden står inför en expansion, som kräver många stora investeringar.

    Och på längre sikt tornar andra moln upp sig.

    De demografiska kurvorna pekar på att andelen äldre kommer att bli större och personer i arbetsför ålder mindre. I en rapport om stadens långsiktiga ekonomiska förutsättningar som konsultfirman PWC tog fram i höstas landar i att det mycket väl kommer att krävas både besparingar och rejäla skattehöjningar för att få ihop ekonomin.