Förre Saab chefen Victor Muller anländer till hovrätts förhandlingarna i Göteborg under tisdagen.
Förre Saab chefen Victor Muller anländer till hovrätts förhandlingarna i Göteborg under tisdagen.

Muller: Jag skulle gjort likadant igen

Biltillverkaren Saab borde inte gått under. Det fanns möjligheter som inte blev verklighet, för att andra aktörer svek. Det är ett av Saab-chefen Victor Mullers försvar mot åtalet om grovt svindleri, som nu behandlas i hovrätten.

ANNONS
|

Åklagarna från Ekobrottsmyndigheten (EBM) radar i rättssalen envist upp dokument och inspelningar som anses tala för att Saab Automobiles siste vd och storägare Victor Muller medvetet försökte lura omvärlden att tro att företagets ekonomi var under kontroll på våren 2011, drygt ett halvår före Saabs slutliga konkurs.

Muller har i rättsprocessen stått för allt han sade till reportrar, men påpekat att han inte har ansvar för vad medier valde att publicera.

- Jag skulle ha gjort precis likadant igen, säger Victor Muller.

ANNONS

Planer fanns

Han framhåller också att Saabs ledning förde diskussioner som kunde rädda företaget. Andra aktörer svek dock – som den svenska regeringen, och Saabs tidigare ägare General Motors.

- Om inte General Motors sagt nej i december 2011 hade Saab varit ett blomstrande företag nu, säger Victor Muller efter första dagen i hovrätten i Göteborg.

Holländaren Muller lyssnade sammanbitet på tolkarnas översättning av åklagarnas sakframställan. Han är ensam åtalad i hovrättens sal.

I Vänersborgs tingsrätt, där alla friades, hade Victor Muller sällskap på de anklagades sida av bland andra sin företrädare som Saab-vd Jan Åke Jonsson och chefsjuristen Kristina Geers. Nu gäller åtalet om grovt svindleri bara Muller, efter EBM:s överklagan.

- Det känns ensamt. Men jag är väldigt glad för deras skull, säger Victor Muller om sina tidigare medåtalade.

"Under kontroll"

Åklagarna hävdar att Victor Muller gav en förskönad bild av Saab Automobiles ekonomi, i pressmeddelanden och uttalanden till media, för att oroliga leverantörer inte skulle sluta förse bilfabriken med material. Gång på gång spreds budskapet att läget var under kontroll.

ANNONS

Men företagets skulder översteg i mars 2011 en halv miljard kronor. Att hålla produktionen igång var Saabs enda sätt att överleva. En trilskande leverantör av någon komponent till bilarna kunde bli dödsstöten.

Rättegången består till största delen av att hovrätten spelar upp förhör som hölls i tingsrätten. Förhandlingarna fortsätter under veckan och avslutas den 29 december.

TT

Fakta: Saab Automobile

Verkstadsföretaget Saab (Svenska Aeroplan Aktiebolaget) började tillverka bilar 1946.

1969–90 var biltillverkningen sammanslagen med lastbilsföretaget Scania.

1990 bildades Saab Automobile, med General Motors som ensam ägare från 1999.

2010 köptes Saab Automobile av nederländska Spyker.

2011 sattes företaget, med 3 400 anställda, i konkurs.

2012 köptes det mesta i konkursboet av Nevs (National Electric Vehicle Sweden), med syfte att bygga elbilar.

2014 beräknades de sammanlagda tillgångarna i konkursen vara 3,3 miljarder kronor. Alla fordringsägare med förmånsrätt bedömdes få fullt betalt.

I september 2015 kom de första åtalen om misstänkta ekonomiska brott inom Saab.

En rättegång i Vänersborgs tingsrätt, med fyra huvuddelar, inleddes i januari 2017. Alla sju åtalade friades helt på alla punkter.

Två punkter överklagades. Det ena, mot två revisorer om grovt osant intygande, togs upp i hovrätten den 1 december.

Konkursen, med utdelning till fordringsägarna, blir klar tidigast 2019.

ANNONS