Våra hjärnor har svårt att reagera på klimathot

Ingen fråga oroar svenskarna lika mycket som klimatförändringarna. Det visar en ny undersökning. Så varför är det inte fler som källsorterar och åker kollektivt?

ANNONS
|

Varje år genomför SOM-institutet en undersökning för att kartlägga svenskarnas oro. De senaste årens terrorattentat runt om i världen återspeglas tydligt i siffrorna. 2016 var terrorism den tredje största källan till oro. Även ökad antibiotikaresistens och ökad främlingsfientlighet placerar sig högt på orosagendan. Men på allra första plats hittar vi klimatförändringarna. Varannan person är mycket orolig för förändringarna i jordens klimat.

Maria Solevid arbetar som undersökningsledare för SOM-institutet och forskare i statsvetenskap. Hon berättar att de mäter oro inom 23 olika områden.

– Många är mycket oroliga för klimatförändringarna och oron för både klimatförändringar och miljöförstöring har faktiskt varit bestående över tid. Det har legat högt på orosagendan i flera år, säger Maria Solevid.

ANNONS

Inte ensamma

SOM-insitutet är inte ensamma om sina slutsatser. En Sifo-undersökning visar till exempel att unga är mer rädda förklimatförändringarna än för krig. Man har också sett att unga i högre grad än andra har en grön ideologi.

Maria Solevid berättar att SOM-insitutet inte har identifierat några skillnader mellan olika åldersgrupper, men väl mellan andra grupper i samhället.

– Vår tydligaste slutsats är att kvinnor generellt sett är mer oroliga än män. Vi har också kunnat se att personer med högre utbildning är mer oroliga för klimatet än personer med lägre utbildningsnivå, säger Maria Solevid.

Men om människor i så stor utsträckning bryr sig om klimatfrågan – varför är det då så svårt att göra gröna val? Varför källsorterar vi inte mer och varför tar vi intecykeln i stället för bilen?

"Våra hjärnor fungerar lite som zebror på savannen"

Andreas Nilsson är forskare i psykologi vid Göteborgs universitet. Han konstaterar att människor generellt sett är mindre benägna att agera när hoten blir avlägsna och lite diffusa.

– Våra hjärnor fungerar lite som zebror på savannen. Vi är skapta att reagera på direkta hot. Ett anfallande lejon, till exempel. Vi har svårare att agera i frågor som får konsekvenser först i framtiden, säger Andreas Nilsson.

På samma sätt är vi också mindre benägna att förändra våra beteenden om det krävs att många drar sitt strå till stacken. Ju mer storskaliga problem, desto mer tenderar vi att tänka på oss själva i stället och maximera vår egen tillvaro. Allt är dock inte nattsvart.

ANNONS

– Det finns en stark vilja att förändra och göra grönare val. Vissa beteenden är lite lättare att förändra. Som energiförbrukningen i hemmet, till exempel. Där kan man spara pengar genom att använda mindre el, säger Andreas Nilsson.

Lätt att tappa modet

Han konstaterar också att det är viktigt att politiker och beslutsfattare tar sitt ansvar och visar vägen. Det är lätt att tappa modet med sin källsortering om man upplever att klimatmötena inte kommer någonstans och att det saknas tillräckliga styrmedel inom miljön.

Maria Solevid på SOM-institutet konstaterar samtidigt att det finns en positiv koppling mellan oro och politiskt engagemang.

–Personer som blir oroade blir mer intresserade av politik och mer benägna att agera. Oron har alltså en mobiliserande effekt i form av intresse. I förlängningen kanske det också leder till ökat valdeltagande och andra positiva effekter, säger Maria Solevid.

Varje år genomför SOM-institutet en stor orosundersökning. Nedan redovisas andelen i procent som svarade att de var mycket oroade (i procent).

Förändringar i jordens klimat: 49

Ökad antibiotikaresistens: 49

Terrorism: 48

Miljöförstöring: 47

Ökad främlingsfientlighet: 45

Ökat antal flyktingar: 37

Bostadsbrist: 35

Ökad stress i arbetslivet: 34

Organiserad brottslighet: 33

Situationen i Ryssland: 31

Religiösa motsättningar: 30

Försämrad välfärd: 29

Försvagad demokrati: 29

Politisk extremism: 29

Stor arbetslöshet: 26

Ökade sociala klyftor: 25

Osäkra anställningsvillkor: 22

Ökad alkoholkonsumtion: 15

Militära konflikter: 15

Utbredd korruption: 12

Ekonomisk kris: 11

Nytt världskrig: 10

Globala epidemier: 9

(Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2016)

ANNONS